DET SVENSKA HJÄLPVERBET FÅ
En kontrastiv korpusstudie av få som hjälpverbQuirine Veen
Universiteit van Amsterdam Faculteit Geesteswetenschappen
Masterscriptie Scandinavische taalkunde Juni 2013
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INLEDNING OCH FRÅGESTÄLLNING ... 1
1.1 Inledning ... 1
1.2 Frågeställning ... 2
2 DET SVENSKA VERBET FÅ I ORDBÖCKERNA OCH GRAMMATIKEN... 3
2.1 Betydelsen av verbet få i ordböckerna ... 3
2.1.1 Utvecklingen i betydelsen av få ... 3
2.1.2 Svenska Akademiens ordbok (SAOB) ... 3
2.1.3 Östergren Nusvensk Ordbok ... 5
2.1.4 Nationalencyclopedins ordbok ... 6
2.1.5 Van Dale svensk-nederländska ordbok ... 6
2.2 Hjälpverbet få i Svenska Akademiens Grammatik (SAG) ... 7
2.3 Översikt över huvudbetydelserna av hjälpverbet få ... 8
2.4 Syntaktiska former och konstruktionstyper av verbet få ... 8
3 TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR AV VERBET FÅ ... 10
3.1 Åke Viberg ... 10
3.1.1 Betydelsen och syntaktiska konstruktioner av få ... 10
3.1.2 Sammanfattning av hjälpverbet få ... 11
3.1.3 Vibergs undersökning ... 11
3.1.4 Sammanfattning av Vibergs kontrastiva analys ... 12
3.1.5 Utvecklingen i betydelsen av få ... 13
3.2 Mårten Ramnäs ... 13
3.2.1 Betydelsen av hjälpverbet få ... 13
3.2.2 Ramnäs undersökning ... 15
3.2.3 Ramnäs slutsatser ... 18
3.2.4 Jämförelse av Vibergs och Ramnäs synpunkter ... 18
4 UNDERSÖKNINGSMETOD ... 19
5 RESULTAT ... 20
5.1 Inledning ... 20
5.2 Få följt av ett förnimmelseverb: få se, få höra, få känna, få veta, få erfara, få bevittna ... 21
5.3 Få följt av ett av de övriga verben ... 24
6 FÖRNIMMELSEVERB OCH ÖVRIGA VERB I KONSTRUKTIONEN FÅ + INFINITIV ... 30
6.1 Inledning ... 30
6.2 Centrala och perifera förnimmelseverb ... 30
6.3 Förekomsten av den modala och den inchoativa betydelsen ... 31
6.3.1 Modala ekvivalenter till få följt av ett förnimmelseverb ... 31
6.3.2 Inchoativa fall av få följt av ett av de övriga verben ... 32
6.4 Alla verb under ett paraply ... 34
7 FINNS DET KONTEXTER SOM MEDFÖR SPECIFIKA EKVIVALENTER? ... 37
7.1 Inledning ... 37
7.2 Ø = ingen nederländsk ekvivalent ... 37
7.3 Ekvivalenterna mogen, moeten och kunnen ... 39
7.3.1 Två eller tre modaliteter? ... 39
7.3.2 Skillnaden mellan mogen (‘tillåtelse’) och moeten (‘krav’) ... 39
7.3.3 Kunnen (‘möjlighet’) ... 40
8 DISKUSSION OCH SLUTSATSER ... 43
8.1 Diskussion ... 43
8.1.1 Få modal kontra få inchoativ ... 43
8.1.2 Inchoativ betydelse av få i andra konstruktioner med få ... 45
8.1.3 Jämförelse av resultaten av de olika undersökningarna ... 48
8.2 Slutsatser ... 48
8.3 Sammanfattning och slutkonklusion ... 49
BIBLIOGRAFI ... 51
BILAGA 1: KÄLLOR... 52
1 1 INLEDNING OCH FRÅGESTÄLLNING
1.1 Inledning
Denna slutuppsats handlar om betydelsen och bruket av det svenska hjälpverbet få.
Undersökningen som har gjorts koncentrerar sig alltså på konstruktionen få + infinitiv. Det är en kontrastiv undersökning av det svenska hjälpverbet få i jämförelse med de nederländska ekvivalenterna. Vid utförandet har utnyttjats parallellkorpusar.
Det svenska verbet få är ett högfrekvent verb. Det står på femte plats bland de mest använda svenska verben (Allén, 1971). Det förekommer som huvudverb och som hjälpverb. Ramnäs undersökning av verbet få (2008, s. 132) utvisade att 39% av alla förekomster av få var ett hjälpverb.
Hjälpverbet få har olika betydelser. På nederländska finns det inget verb som har samma betydelse och samma bruk som hjälpverbet få. Översättare svenska-nederländska får därför ofta att göra med frågan på vilket sätt få ska översättas. Å andra sidan får översättare nederländska-svenska att göra med frågan i vilka kontexter det ska användas få.
Tidigare forskare i hjälpverbet få, bland annat Åke Viberg (2002) och Mårten Ramnäs (2008), anträffar i sina parallellkorpusar många Ø överensstämmelser: förekomster av få som inte har översatts eller som har tillfogats. I min korpus återfinns också många av dessa Ø fall.
Två exempel (för källhänvisning se Bilaga 1): (a) Nu ska du få träffa mina studenter. [LEV]
Nu zul je mijn studenten ontmoeten.
I den nederländska översättningen från denna svenska grundtext har få inte översatts.
Tydligen återges betydelsen av få inte direkt med en nederländsk ekvivalent i denna kontext. (b) Han försökte vända sig om och titta, men han började vingla så kraftigt att han genast
fick rikta blicken framåt igen.
Hij probeerde achterom te kijken maar hij ging zo slingeren dat hij gauw weer voor zich uit keek. [PER]
I den svenska översättningen från denna nederländska grundtext har få tillfogats. Medan det på nederländska inte finns någon ekvivalent, är bruket av få tydligen nödvändigt i denna kontext.
I litteraturen betraktas hjälpverbet få huvudsakligen som ett modalt verb. Så använder Ramnäs (2008, s. 145) en analysmodell med fyra modala huvudkategorier. Förekomster av få som har en modal ekvivalent kan man väl tolka med denna modell. Inom de modala kategorierna förekommer det dock också Ø överensstämmelser. Dessa Ø överensstämmelser kan man tyvärr inte förklara med en sådan modell. Viberg (2002, s. 134) har likaså en analysmodell
2
med Ø överensstämmelser i kategorin ‘få as a modal verb’. Med en dylik utgångspunkt är det inte möjligt att förklara betydelsen och bruket av få i satser som exempel (a) och (b) här ovan. Syftet med denna undersökning var därför att ge upp den modala utgångspunkten och att undersöka få med hjälp av fakta såsom de yppar sig. Jag har därför registrerat alla ekvivalenter till få i en given kontext. Först efter ekvivalenterna registrerats har de kategoriserats. Det betyder att jag först i andra hand har undersökt vilka kontexter som är avgörande för specifika ekvivalenter.
1.2 Frågeställning
Med hjälp av denna undersökning vill jag få svar på följande frågor:
1. Vilka nederländska ekvivalenter finns det till det svenska hjälpverbet få? 2. Finns det kontexter som medför specifika ekvivalenter? Och mer konkret:
3. Finns det kontexter som är avgörande för förekomsten av Ø överensstämmelserna? Slutuppsatsen är uppbyggd på följande sätt:
Kapitel 2 och 3 handlar om det som redan skrivits om verbet få. I kapitel 2 beskrivs
informationen om få som finns i ordböckerna och grammatiken. Mest uppmärksamhet ägnas åt hjälpverbet få, men för fullständighetens skull tar jag med informationen om huvudverbet få. I kapitel 3 behandlas två tidigare studier av hjälpverbet få. Dessa undersökningar har gjorts av Åke Viberg (2002) och Mårten Ramnäs (2008).
I kapitel 4 klargör jag undersökningens metod och i kapitel 5 står undersökningens resultat. I kapitel 6 sätts begreppet ‘förnimmelseverb’ i ett vidare perspektiv. Detta kapitel innehåller också en närmare betraktelse av betydelsen av få i relation till huvudverbet som följer på få. Förekomster av få i kombination med ett förnimmelseverb och förekomster av få i
kombination med ett annat verb diskuteras var för sig.
Kapitel 7 är svaret på frågan om det finns kontexter som medför specifika ekvivalenter. Detta kapitel innehåller också förklaringen till förekomsten av Ø överensstämmelserna.
I kapitel 8 jämför jag insikterna erhållna genom denna undersökning med insikterna erhållna genom tidigare undersökningar av hjälpverbet få. Efter denna diskussion följer slutsatserna och en kort sammanfattning av undersökningens resultat.
Uppsatsen slutar med en bilaga som innehåller de använda källorna och en bilaga som innehåller alla registrerade förekomster av få.
3
2 DET SVENSKA VERBET FÅ I ORDBÖCKERNA OCH GRAMMATIKEN
2.1 Betydelsen av verbet få i ordböckerna
Nedan följer en beskrivning av betydelsen av verbet få enligt ordböckerna. Följande ordböcker har använts:
- Svensk etymologisk ordbok (Hellquist, 1922) - SAOB = Svenska Akademiens Ordbok (1898-) - Nusvensk Ordbok (Östergren, 1981)
- Nationalencyclopedins ordbok (1995)
- Svensk-nederländska ordbok (Van Dale, 2009)
2.1.1 Utvecklingen i betydelsen av få
Det svenska verbet få (‘erhålla’) går tillbaka på det urgermanska *fāhan < *fanhan som innehåller den indoeuropeiska roten *pank, *pak (‘fasthålla’, ‘fästa’). Den ursprungliga betydelsen i fornsvenskan var ‘gripa’, ‘fånga’ (Hellquist, 1922). Verbet få är besläktat med det nederländska verbet vangen.
Få har också fått inchoativ och modal betydelse. Den inchoativa betydelsen och betydelserna ‘ha tillåtelse att’ och ‘ha tillfälle eller möjlighet att’ daterar från före 1520. Betydelsen ‘vara tvungen att’ förekommer från 1531 (Nationalencyclopedins ordbok, 1995, s. 461).
2.1.2 Svenska Akademiens ordbok (SAOB)
SAOB är en historisk ordbok som beskriver svenskt skriftspråk från 1521. Informationen om verbet få är tryckt 1926, så ordboken innehåller inga senare förekomster.
SAOB ger en utförlig beskrivning av verbet få. Betydelserna av få är uppdelade i fem huvudbetydelser:
A gripa samt i närstående betydelser B få sig, “hämta sig”, tillfriskan
C mottaga, erhålla, bekomma samt i därmed närmast sammanhängande betydelser D (över)lämna, (över)räcka, giva
E såsom hjälpverb i förbindelse med infinitiv (eller supinum i stället för infinitiv) Det beskrivs sammanlagt 17 betydelser: betydelserna 1 till och med 14 rör sig om det självständiga verbet få (A till och med D) och betydelserna 15 till och med 17 rör sig om hjälpverbet få (E).
Eftersom undersökningen koncentrerar sig på hjälpverbet få diskuteras nedan i detalj bara betydelserna under E. För betydelserna A till och med D hänvisas till ordboken.
4 E Betydelsen av få såsom hjälpverb:
15. komma i tillfälle att (göra något); komma åt att (göra något); komma i åtnjutande av den förmånen att (göra något); t. ex. nu har han fått vila ut. Där får man köpa kaffe.
15a. (föråldrad betydelse eller användning) kunna; hinna; lyckas
15b. huvudsakligen angivande inträdandet av huvudverbets handling: komma att, råka att; i förbindelse med verb som beteckna sinnesintryck eller erfarenhet o.d. såsom se, höra, smaka, känna, erfara, veta o.d.; i presens ofta i uttryck med futural betydelse
-i förbindelse med infinitiv med att; t. ex. få annat att veta
-i förbindelse med infinitiv utan att; t. ex. få veta eller höra något av någon
I förbleknad användning närmande sig betydelsen av en omskrivning för futurum, särskilt i uttryck få se; t.ex. Den som lever får se. Jag får se om jag kan komma.
15c. (föråldrad betydelse eller användning) erhålla eller bliva utrustad med förmåga att (göra något)
16. hava eller erhålla tillåtelse eller rättighet att (göra något), tillåtas att (göra något), töras (göra något); även opersonligt; även med den följande infinitiven blott underförstådd; särskilt i uttryck få lov (att göra något); t.ex. Föremålen få ej vidröras. Jag vore tacksam att få komma i morgon. Vad får det vara?
16a. (något vardagligt) i uttryck få (göra något) eller få lov (att göra något) för (någon), hava eller (kunna) erhålla (någons) tillåtelse till något eller att göra något; t.ex. Han ville gärna följa med, men han fick inte (lov) för sina föräldrar.
16b. (föråldrad betydelse eller användning) med utelämnat och underförstått rörelseverb, men med utsatt adverbial: få komma och dylikt (någonstädes hän).
16c. i frågesats eller (starkt vardagligt eller i mycket förtroligt språk) i påståendesats med betydelse av en uppmaning eller anhållan; t.ex. (Ah.) får jag eller jag får läsa brevet! (det vill säga: låt mig läsa brevet!)
16d. för att uttrycka ett medgivande: må; ofta opersonligt. t.ex. Har du ej tid, så får det vara tills jag kommer in.
16e. med försvagad betydelse, i synnerhet i hövlighetsfraser o.d.: tillåta sig att (göra något), våga, drista sig att; vilja; kunna; hava den äran att o.d. t.ex. Jag får tacka så mycket för senast. 17. vara eller bliva tvungen eller nödsakad att (göra något), måste, nödgas; även opersonligt; ofta i uttryck få lov (att göra något) t.ex. Man får finna sig i mycket.
17a. (vardagligt) med utelämnat och underförstått huvudverb; t.ex. Nu får han i alla fall ut i kölden.
17b. med försvagad betydelse, för att beteckna en föresats att framdeles göra något eller ett uppskov till ett senare tillfälle; t.ex. Vi få fortsätta en annan gång.
5 2.1.3 Östergren Nusvensk Ordbok
Östergren skriver följande om betydelsen och användningen av få: Subjektet av få kan vara såväl personer, djur som saker.
De viktigaste betydelserna är: A Få som självständigt verb
I: Den självständiga huvudbetydelsen ‘erhålla’:
1. få + substantiv. Substantivet kan såväl vara konkret som abstrakt. obestämd form: t.ex. Få något till julklapp. Få sin första tand. Få regn. bestämd form: t.ex. Fick du de där pengarna. Få ordet.
2. få + prepositionsuttryck: t.ex. Få på moppe. 3. få + adjektiv eller adverb: t.ex. Få övrig. Få kvar.
4. få + (substantiv + adjektiv eller) particip: t.ex. Få tid övrig (till…). Få påskrivet. Få sina pengar bortstulna.
II: Bibetydelser:
1. skaffa, laga (att eller så att), förmå o.d.: t.ex. Hastigt fick han pipan ur mun och snappade efter luft
2. få + substantiv eller pronomen + adjektiv eller particip: t.ex. När tror ni, att ni kan få rocken färdig? Kan du få det gjort till i afton?
få + substantiv eller pronomen + att + infinitiv: t.ex. Få någon att ändra mening. Få någon att skratta.
3. gripa o.d.: t.ex. Få någon i kragen.
B Få som hjälpverb (det vill säga få + infinitiv utan att) Skiftningarna är inte alltid skarpt skilda.
1. om rättighet, tillåtelse eller (nekat) förbud: t.ex. Får man röka här? Du får bestämma. Ingen får komma in!
Synonymer: (bland annat) få eller äga eller ha lov eller tillåtelse eller löfte att 2. tvång, plikt, befallning o.d. (starkare eller svagare): t.ex. Nu får det vara nog med
oförskämdheter! Sådant får du allt vara beredd på.
Synonymer: (bland annat) nödgas, tvingas, vara eller bli nödsakad eller nödgad eller nödd eller tvungen att
3. möjlighet, tillfälle o.d. samt i hövlighetsuttryck (ofta med mycket försvagad betydelse): t.ex. Du får säga vad du vill, jag tror ändå, att….. Jag får väl slå i ett halvt glas åt dig?
Synonymer: (bland annat) få tillfälle eller möjlighet att; vill(e), önskar, önskade eller ock törs, tordes, vågar, vågade.
4. Särskilda fall:
- få anger ofta ‘början’ (det vill säga gör huvudverbet perfektivt): t.ex. Jag trodde, hon var rest, och så får jag idag höra, att…… Vi fick veta det (först) i förrgår.
6
- presens får är ofta futuralt: t. ex. Vi får (väl) se (i morgon, en annan dag, i nästa månad).
Det är påfallande att det inte ges synonymer för de särskilda fallen (‘början’ och futurum).
2.1.4 Nationalencyclopedins ordbok
Nationalencyclopedins ordbok ger följande betydelser av verbet få:
1. komma i besittning av, särskilt genom gåva (konkret eller abstrakt): t.ex. Har blommorna fått vatten? Få hjälp. Få betalt.
Betydelsenyanser:
- då ingen givare kan tänkas: t.ex. Få besök.
- med avseende på något negativt: behöva ta emot, t.ex. Få sig en läxa.
- med avseende på tillstånd e.d.: bli delaktig i vissa omständigheter, t.ex. Få lugn och ro.
2. ha tillåtelse att: t.ex. Får jag störa dig ett ögonblick? Betydelsenyanser:
- på grund av inverkan från opersonliga krafter: ha tillfälle eller möjlighet att: t. ex. Jag har inte fått sova på flera nätter för oväsendet.
- med icke-personligt subjekt: t.ex. Det får inte ske. 3. vara tvungen att: t.ex. Han fick finna sig i mycket.
Betydelsenyanser:
- försvagat: ha anledning att, t.ex. Jag får tacka så mycket.
- i uttryck för möjligt (framtida) beslut: t.ex. Jag får se om jag kommer.
4. uppnå att påverka (någon) till visst handlande: t.ex. Få folk att semestra i Sverige. Betydelsenyanser:
- med partikel: åstadkomma visst resultat, t.ex. Få till stånd en lösning. - mer abstrakt: t.ex. Få bukt med arbetslösheten.
5. (plötsligt) komma att erfara någon sinnesförnimmelse, angiven av sinnesverb eller veta: t.ex. Hon fick höra ett väldigt oväsen. Vi fick veta igår att han åkt.
2.1.5 Van Dale svensk-nederländska ordbok
Van Dale ger följande översikt över betydelsen av verbet få samt de nederländska ekvivalenterna:
få som transitivt verb (huvudverb): 1. erhålla (nederländska: krijgen)
t. ex. Kan jag få en kopp kaffe? Få en fråga.
2. lyckas/råka göra (något) att bli (något): (nederländska: krijgen) t. ex. Få sina kostnader ersatta. Få något färdigt.
7 3. förmå, bringa (nederländska: krijgen)
t. ex. Få någon till att göra något. Jag får det inte ur fläcken. få som hjälpverb:
1. få tillåtelse att (nederländska: mogen)
t. ex. Får jag fråga en sak? Ingen får veta detta. 2. ha tillfälle/möjlighet att (nederländska: kunnen)
t.ex. Det får vara så länge. Numera får varje barn lära sig läsa.
Vid ‘ha tillfälle/möjlighet att’ står också kombinationer av få med förnimmelseverb: få höra, få se och få veta. Det är anmärkningsvärt att Van Dale översätter dessa kombinationer med te horen/te zien krijgen och te weten komen, medan de är indelade i kategorin ‘ha
tillfälle/möjlighet att’. Van Dale har alltså ingen egen kategori för dessa verb.
3. vara tvungen att (nederländska: moeten), nödgas (nederländska: genoodzaakt zijn) t. ex. Jag fick vänta. Det får räcka.
4. Van Dale nämner också den nederländska ekvivalenten zullen (futurum), men det är återgivet oordnat i ordboken. Exemplen på zullen står mittemellan exemplen på moeten. Exempel: Vi får väl se. Jag får se om jag kommer.
2.2 Hjälpverbet få i Svenska Akademiens Grammatik (SAG)
SAG (1999, IV, s. 294) skriver om hjälpverbet få: “Hjälpverbet få har en deontisk grundbetydelse av tillåtelse. Denna betydelse är tydligt besläktad med betydelsen hos huvudverbet få (i t.ex. få en cykel)”.
I en fotnot (s. 296) nämner SAG flera, icke-modala betydelser av verbet få:
1. Med underordnad infinitivfras har få aktionell betydelse och anger inträdande aktion vid vissa icke-agentiva perceptionsverb: få se, få höra, få veta, få erfara, få känna. 2. Med objekt + infinitivfras är få kausativt: t.ex. Protesterna fick dem att byta åsikt. 3. Med objekt + participfras (med perfekt particip) har få bland annat kausativ betydelse:
t.ex. De får rabatterna nertrampade varje år under karnevalen.
SAG utgår från att få i alla dessa fall är ett hjälpverb eller ett hjälpverbsliknande verb. Det skiljer sig från Östergrens utgångspunkt. Östergren beskriver konstruktionerna under 2 och 3 här ovan vid det självständiga verbet få (se 2.1.3).
Hjälpverbet få kan också kombineras med andra hjälpverb, t.ex. Kina och Indien är två länder jag verkligen vill få se så småningom. Folk måste få känna en viss trygghet i en bild.
SAG ger följande översikt över betydelsen av hjälpverbet få: 1. tillåtelse: t.ex. Jag får inte ens klippa håret.
Parafraser: få tillåtelse att, få lov att
ren möjlighet (kunna) om det inte tydligt framgår vem som tillåter: t.ex. Hoppas vi får bo kvar här.
Parafras: få möjlighet att
2. krav (måste): särskilt i ledigt språk, t.ex. Vi har fått dra in på allt möjligt. Parafras: få lov att
3. förbleknad betydelse av tillåtelse eller krav: i vissa artighetsfraser och andra halvt lexikaliserade uttryck, t.ex. Ja, det får jag verkligen hoppas. Får jag be om saltet? Jag får tacka så mycket för inbjudan men…
8
2.3 Översikt över huvudbetydelserna av hjälpverbet få
Undersökningen i denna slutuppsats rör sig om hjälpverbet få. Därför har gjorts upp ett schema med huvudbetydelserna av hjälpverbet få såsom de är beskrivna i ordböckerna och grammatiken. Därvid utgås från att få är ett hjälpverb om det följs av en infinitiv utan att (se Östergren, 1981, s. 1846).
Tabell 2.1 är översikten över huvudbetydelserna av hjälpverbet få.
Tabell 2.1: Huvudbetydelser av hjälpverbet få enligt ordböckerna och grammatiken Betydelser av hjälpverbet få ha tillåtelse att ha tillfälle eller möjlighet att vara tvungen att hövlighetsuttryck (förbleknad tillåtelse/möjlighet/ tvång) inchoativ: komma att erfara någon sinnesförnimmelse (huvudverb = förnimmelseverb eller veta) futurum (presensform får, exempel: får se) Svenska Akademiens Ordbok (SAOB) x x x x x x Östergren Nusvensk Ordbok x x x x x x Nationalencyclopedins Ordbok x x x x x x
Van Dale svensk-nederländska ordbok
x x x x x x
Svenska Akademiens Grammatik (SAG)
x x x x x
Förklaring: x betyder att betydelsen är beskriven i ordboken eller grammatiken Av schemat framgår att redaktörerna för ordböckerna och grammatiken nästan helt
överensstämmer i sina beskrivningar av betydelsen av hjälpverbet få. De kommer alla med sex huvudbetydelser av hjälpverbet få. Det enda undantaget är SAG, som kommer med fem betydelser och som inte nämner futurumbetydelsen av presensformen får.
Av beskrivningarna framgår vidare att mest uppmärksamhet ägnas åt de första tre (modala) betydelserna av få: ‘ha tillåtelse att’, ‘ha tillfälle eller möjlighet att’ och ‘vara tvungen att’. De sista tre betydelserna ‘hövlighetsuttryck’, ‘inchoativ’ och ‘futurum’ diskuteras i andra hand eller sidledes. Ett undantag är SAOB. SAOB börjar med betydelsen ‘komma i tillfälle att’ och behandlar i denna rubrik också betydelserna ‘inchoativ’ och ‘futurum’.
2.4 Syntaktiska former och konstruktionstyper av verbet få Följande former av verbet få förekommer mest:
Infinitiv: få Presens: får Preteritum: fick Supinum: fått
9
Om de övriga formerna skriver Östergren (1981, s. 1842):
Konjunktiven finge brukas i större utsträckning än flertalet dylika former och förekommer även i samtal. Imperativen få är tämligen sällsynt med undantag av uttrycket få se som brukas även i vanlig stil, t.ex. Få (nu) se, hur det går, hur han sköter sig! S-formerna är också
sällsynta utom fås som är något vanligare. Perfekt particip fången brukas nästan endast i ordspråk eller som lagtext.
Verbet få förekommer i följande syntaktiska konstruktioner:
Få som huvudverb:
- få + substantiv(fras) - få + prepositionsuttryck
- få + partikel/adverb + substantiv(fras) - få + substantiv(fras) + adjektiv eller particip - få + substantiv(fras) + att + infinitiv
Få som hjälpverb:
10
3 TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR AV VERBET FÅ
För denna slutuppsats har jag studerat två tidigare undersökningar av verbet få: Den första har gjorts av Åke Viberg (2002), den andra av Mårten Ramnäs (2008). Ståndpunkterna och iakttagelserna av dessa två forskare diskuteras nedan var för sig.
3.1 Åke Viberg
3.1.1 Betydelsen och syntaktiska konstruktioner av få
Viberg (2002, s. 122) ger följande indelning i betydelsen och syntaktiska konstruktioner av få (källor: svenska originaltexter i ESPC=English-Swedish Parallel Corpus och SUC=Stockholm Umeå Corpus):
Meaning Syntactic frame
Possession få + NPconcrete
Per fick en kamera
Abstract Possession få + NPabstract Per fick en idé
Modal: Permission/Obligation få + VPinfinitive Per fick sälja kameran
Inchoative få + VPinfinitive (Verb: se, höra, veta) Per fick se en älg
Causative få + NP + att VPinfinitive
Per fick oss att skratta
Attempt=>Success få + Particle + NP Per fick upp dörren
Attempt=>Success få + NP + ADJresult Per fick benen fria
Beneficiary/Maleficiary få + NP + Participle Per fick bilen reparerad/stulen
Förklaring till schemat:
1. De första två kategorierna (Besittning) är förekomsterna av få + direkt objekt. Objektet kan vara både konkret och abstrakt.
2. Konstruktionen få + VPinfinitiv (utan att) har tudelningen modal och inchoativ.
I de flesta fall återger få en deontisk modalitet. Betydelsen är dubbeltydig och kan vara ‘tillåtelse’ eller ‘krav’. Valet för en av de båda bestäms av pragmatiska faktorer.
11
Ett undantag är fallen i vilka få är följt av ett förnimmelseverb (se, höra) eller det kognitiva verbet veta. I kombination med dessa verb har få oftast inchoativ betydelse, men modala betydelser är också möjliga.
3. I konstruktionen få + NP + att VPinfinitiv har få kausativ betydelse.
4. I konstruktionen få + partikel + NP och få + NP + adjektiv har få ungefär betydelsen av verbet lyckas.
5. I konstruktionen få + NP + perfekt particip påverkas subjektet positivt eller negativt av satsens innehåll, därför används begreppen Förmånlig/Skadlig.
6. I de flesta fall kan betydelsen av få härledas från den syntaktiska konstruktionen. Det är emellertid inte möjligt när det är fråga om skillnaden konkret/abstrakt besittning eller skillnaden tillåtelse/krav.
Obs. Det är påfallande att Viberg betraktar kategorin Causative och kategorin
Beneficiary/Maleficiary var för sig. I konstruktionen få + NP + perfekt particip förekommer det ju också kausativa fall, se översikten i SAG (1999) som är beskriven i 2.2.
3.1.2 Sammanfattning av hjälpverbet få
Tabell 3.1 är en översikt över hjälpverbet få såsom Viberg beskriver det.
Tabell 3.1: Betydelser av hjälpverbet få enligt Viberg
Betydelse: Modal Inchoativ
Tillåtelse Krav
förnimmelseverb se och höra och
kognitiva verbet veta Kommentar om Tabell 3.1:
1. Få har oftast modal betydelse
2. Det finns två modaliteter: ‘tillåtelse’ och ‘krav’
3. I kombination med förnimmelseverb (se, höra) och kognitiva verbet veta har få oftast inchoativ betydelse, men modala betydelser är också möjliga.
3.1.3 Vibergs undersökning
Viberg har gjort en kontrastiv analys av det svenska verbet få och dess engelska, franska och finska ekvivalenter. Han använde parallellkorpusar med svenska originaltexter och deras översättningar. Hans källor är ESPC och sex svenska romaner.
Av undersökningen framgår att kategorierna Besittning och Modalitet förekommer mest. Angående hjälpverbet få (få + infinitiv utan att) beskrivs följande resultat:
Modal betydelse
Få har oftast modal betydelse. Det är fråga om en deontisk modalitet: deontisk ‘tillåtelse/möjlighet’ eller deontisk ‘krav/nödvändighet’. Viberg utgår alltså från två modaliteter. Valet för en av de båda beror på den pragmatiska kontexten. Ibland ger själva
12
satsen information om betydelsen av få: t.ex. Han hoppades få åka hem, ibland behövs mer kontext för att få veta betydelsen, t.ex. Han fick åka hem (s. 132).
Både ‘tillåtelse’ och ‘krav’ förekommer ofta, men ‘tillåtelse’ är frekventast. ‘Tillåtelse’ är standardbetydelsen. I lagtexter betyder få alltid ‘tillåtelse’, för att undvika missförstånd. Viberg illustrerar de semantiska relationerna mellan ‘tillåtelse’ och ‘krav’ med följande schema av Langacker (1988):
Figur 3.1: Schematisk föreställning av de modala betydelserna av verbet få
Schemat anger att ‘tillåtelse’ är standardbetydelsen (ram med dubbellinje). Därifrån kan betydelsen utbreda sig till ‘krav’ (streckad pil och ram med enkel linje). Båda betydelser har en extern kraft. Det kan vara en mänsklig kraft med social auktoritet eller en naturlig kraft. Denna kraft anges med en ram med streckad linje. De fortsatta pilarna återger betydelsens specialisering.
Viberg uppmärksammar många fall i vilka det modala verbet få inte har översatts: de så kallade ZERO = Ø översättningarna. Exempel: I morgon ska det bli skönt att få tala med Stanley / Tomorrow it will be a joy to Ø talk to Stanley (s. 135). Viberg utgår från att få då har en svag modal betydelse.
Inchoativ betydelse
Få har vanligtvis inchoativ betydelse när det följs av ett förnimmelseverb (se, höra) eller det kognitiva verbet veta. Korrelationen mellan den inchoativa betydelsen av få och få följt av se, höra eller veta är inte total. Få kan också ha modal betydelse i kombination med dessa verb. Den vanligaste översättningen av få i kombination med dessa verb är ZERO. Det gäller både de engelska och de franska och de finska översättningarna.
I vissa Ø översättningar har huvudverbet översatts av ett verb som redan innehåller den inchoativa betydelsen. Exempel är få se som har översatts med catch sight of och få veta som har översatts med find out. I stället för ett statiskt verb (t.ex. know) väljer översättaren ett inchoativt verb (t.ex. find out): Men jag får veta det snart / But I’ll find out soon (s. 124).
3.1.4 Sammanfattning av Vibergs kontrastiva analys
Vibergs kontrastiva analys ger följande resultat av hjälpverbet få. Angående den modala betydelsen av få:
1. Få har oftast modal betydelse.
2. Modaliteterna är ‘tillåtelse’ och ‘krav’.
13
4. Det finns många fall i vilka få inte har översatts: de så kallade ZERO = Ø översättningarna. I dessa fall har få en svag modal kraft.
5. Skillnaden mellan ‘tillåtelse’ och ‘krav’ bestäms av pragmatiska faktorer. Angående den inchoativa betydelsen av få:
1. Få har oftast inchoativ betydelse när det följs av ett förnimmelseverb (se, höra) eller verbet veta.
2. Korrelationen mellan den inchoativa betydelsen och få följt av se, höra eller veta är inte total. Få kan också ha modal betydelse i kombination med dessa verb.
3. Den vanligaste översättningen av få i kombination med dessa verb är ZERO. 4. Översättningen kan också vara ett verb som redan innehåller den inchoativa
betydelsen.
Resultaten av den kontrastiva analysen överensstämmer med resultaten av Vibergs tidigare enspråkiga undersökning. Av den kontrastiva undersökningen framgår dessutom att många förekomster av få inte översätts: det är de så kallade ZERO = Ø översättningarna. Dessa uppträder i både modala och inchoativa fall. I de modala fallen utgår Viberg från att få då har en svag modal kraft.
3.1.5 Utvecklingen i betydelsen av få
Enligt Viberg (se hans slutsats, s. 146) skulle verbet få vara avlett av aktionsverbet fånga.1 Han utgår från att fokusen har förskjutits från verbets aktion (fånga) till aktionens resultat (få = komma i besittning av).
Han antar att betydelsen av få har utbrett sig till grammatiska betydelser såsom modal, kausativ och inchoativ.
Viberg intar ståndpunkten att den primära betydelsen av få kan betraktas som en prototyp som de andra betydelserna är avledda av. Han går dock knappast in på det i sin artikel.
3.2 Mårten Ramnäs
3.2.1 Betydelsen av hjälpverbet få
Ramnäs (2008) har gjort en kontrastiv studie i betydelsen och bruket av det svenska verbet få och dess franska ekvivalenter. Han skriver att det på franska inte finns något verb som helt överensstämmer med det svenska verbet få.
Han ger först en indelning av bruket och betydelserna av få. Denna indelning motsvarar till största delen Vibergs indelning. Eftersom denna slutuppsats huvudsakligen handlar om hjälpverbet få, återges i Tabell 3.2 nedan därför bara schemat av konstruktionen få + infinitiv. Det fullständiga schemat av verbet få kan man läsa i Ramnäs doktorsavhandling (s. 2).
1
14 Tabell 3.2: Schema av hjälpverbet få enligt Ramnäs
‘permission’ (‘tillåtelse’)
få modal ‘possibilité/occasion’ (‘möjlighet/tillfälle’) ‘nécessité’ (‘krav’)
få + infinitiv
få + {erfara, höra, känna, se, veta}
Såsom man kan se i tabellen, gör Ramnäs liksom Viberg en tudelning mellan modalt få och få följt av ett förnimmelseverb eller verbet veta.
Ramnäs urskiljer däremot tre modala betydelser och begreppet ‘inchoativ’ nämns inte i schemat. Ramnäs redogör för denna tudelning på följande sätt:
Modal betydelse
Betydelsen av få i konstruktionen få + infinitiv är oftast modal. Det modala värdet varierar mellan det möjliga och det nödvändiga beroende av kontexten. I analogi med ordböckerna och grammatiken bestämmer Ramnäs sig för tre modala värden: ‘tillåtelse’,
‘möjlighet/tillfälle’ och ‘krav’. Kontexten möjliggör det att tillskriva få ett av dessa tre modala värden. ‘Tillåtelse’ är det primära värdet av det modala få.
Förnimmelseverb och verbet veta
Angående få som följs av ett förnimmelseverb eller verbet veta säger Ramnäs att de svenska grammatikorna då tillskriver få ett inchoativt värde. Han säger dock att få i dessa fall också kan ha ett modalt värde, men att detta värde ofta är försvagat. På grund av det specifika bruket anser Ramnäs att förnimmelseverben måste behandlas separat.
På ett senare ställe i sin doktorsavhandling kommer Ramnäs tillbaka till denna punkt. Han säger att få i kombination med förnimmelseverb faktiskt har två värden: ett (försvagat) modalt värde och ett inchoativt värde. Han illustrerar det med följande sats: Jag fick veta att det fanns en bowlinghall här (s. 142). Han säger därom: Si le référent du sujet “sait qu’il y a un
bowling par là”, c’est qu’une source extérieure lui a “permis” de le savoir. Il s’agit bien d’une valeur modale atténuée de ‘possibilité/occasion’. Mais on peut aussi attribuer une valeur ingressive au verbe få dans cet exemple. / Om referenten till subjektet vet att det finns en bowlinghall där, då är det fråga om en yttre källa som har ‘tillåtit’ honom att veta det. Det rör sig om ett försvagat modalt värde ‘möjlighet/tillfälle’. Man kan dock också tillskriva få ett inchoativt värde i detta exempel (s.142) [min översättning].
Samtidigt uppmärksammar Ramnäs att få också kan ha ett (sekundärt) inchoativt värde om det följs av andra verb än förnimmelseverb eller verbet veta. Han illustrerar det med följande sats: I november fick jag hyra en liten tvåa inte långt från fabriken,… / En novembre, j’ai trouvé un petit deux-pièces pas trop éloigné de l’usine,… (s. 143). Han skriver att det inchoativa värdet bestäms av kontexten, men han går inte närmare in på det.
15 3.2.2 Ramnäs undersökning
Ramnäs har gjort en kontrastiv analys av svenskan och franskan. Han använde därtill den Svensk-Franska Parallellkorpusen CPSF (s. 3). Hans material bestod av 10 svenska och 10 franska literära grundtexter och deras översättningar. Undersökningens mål var att kartlägga bruket och betydelsen av det svenska verbet få i jämförelse med de franska ekvivalenterna. Ramnäs analys av hjälpverbet få innehåller fyra huvudkategorier:
1. tillåtelse
2. möjlighet/tillfälle 3. krav
4. kontexter med negation
Inom kategorierna gör han en mindre indelning i subkategorier (s. 145-148). De fem subkategorierna är indelade efter korrespondenstypen på franska. Subkategorin som är intressantast för denna slutuppsats är ZERO: det är förekomsterna av hjälpverbet få som inte har någon fransk ekvivalent. Det är alltså fallen av få som inte har översatts eller som har tillfogats.
Angående ZERO finns det i analysen något som är påfallande: Om kunna få korresponderar med det franska verbet pouvoir, indelar Ramnäs förekomsten i subkategorin ZERO. Han skriver att få i så fall har ett modalt värde: Le verbe få semble parfois répéter une valeur modale déjà exprimée par un autre élément verbal / Det verkar som om verbet få ibland upprepar ett modalt värde som redan är uttryckt genom ett annat verbalt element (s.147) [min översättning].
Å andra sidan är det också påfallande att följande satspar inte betraktas som ZERO: Hon får låna en tröja av Pierre / Pierre lui prête un pull (s. 148), Vad får du lära dig i
katekesundervisningen / Qu’est-ce qu’on t’apprend au catéchisme (s.178) och Hon fick flytta in på vinden / On l’installa au grenier (s. 196). Ramnäs klassificerar dessa exempel i
subkategorin perspektivförskjutning.
Ramnäs diskuterar sina resultat per huvudkategori och däri per subkategori. Fallen i vilka få är följt av ett förnimmelseverb eller verbet veta behandlas i ett separat kapitel. I diskussionen nedan följs detta arbetssätt. Därvid diskuteras bara det som är av vikt för denna slutuppsats. För övrigt hänvisas till doktorsavhandlingen.
Kategori ‘tillåtelse’
ZERO
I kategorin ‘tillåtelse’ finns det många ZERO förekomster, både i de översatta franska texterna och i de franska grundtexterna. Sammanlagt är det 37% av det totala antalet
förekomster av få i denna kategori. Ramnäs konstaterar att vissa svenska verb medför bruket av verbet få och att få då oftast står i infinitiv. Han skriver att det gäller specifika svenska strukturer. Han rapporterar följande strukturer:
1. kunna + få + infinitiv 2. låta någon + få + infinitiva 3. be (någon) (om) att få + infinitiv 4. lova / erbjuda någon att få + infinitiv
16
Ramnäs förutsätter att få i alla dessa fall har det modala värdet ‘tillåtelse’. Om kombinationen kunna + få skriver han att kunna få uttrycker mindre direkt en begäran om tillåtelse än få allena. Men han uttalar sig inte tydligt om det. Han säger: Les valeurs subtiles exprimées en suédois par les combinaisons de modaux sont souvent difficiles à saisir / Det är svårt att fatta de subtila värden som på svenska uttrycks genom kombinationer av modala element (s.162) [min översättning].
Ramnäs konstaterar att det i subkategorin ZERO finns många verb som medför användandet av verbet få. Han nämner följande verb: anhålla, begära, fordra, kräva och yrka (s.167). Han är av den meningen att det måste undersökas närmare. Han drar slutsatsen att bruket av få är obligatoriskt i vissa kontexter. Han ger som förklaring till de många ZERO förekomsterna att svenskan återger modaliteten mer explicit än franskan.
PERSPEKTIVFÖRSKJUTNING
I subkategorin perspektivförskjutning behandlar Ramnäs få låna som har den franska ekvivalenten prêter. Han säger att orden få och låna bildar en stark kombination. Enligt Ramnäs är det modala värdet av få då ofta svårt att fatta därför att det inte finns något tydligt modalt värde ‘tillåtelse’(s.159).
Kategori ‘möjlighet/tillfälle’
ZERO
Av analysen framgår att 68% av förekomsterna i kategorin ‘möjlighet/tillfälle’ är ZERO. ZERO förekommer både i de översatta franska texterna och i de franska grundtexterna. I subkategori ZERO står få liksom i kategori ‘tillåtelse’ oftast i infinitiv.
Det visar sig att få ofta förekommer tillsammans med ord som har specifik betydelse. Det kan vara verb som längta efter (att få + infinitiv) eller substantiv som lycka (att få + infinitiv) eller adjektiv som skön(t) (att få + infinitiv) (s. 179-180).
Ramnäs skriver att få även förekommer tillsammans med ord som möjlighet och tillfälle, nämligen i möjligheten att få + infinitiv och tillfället att få + infinitiv. I dessa fall uttrycks det modala värdet två gånger efter varandra.
Något senare skriver Ramnäs dock att det ofta är överdrivet att tillskriva få det modala värdet ‘möjlighet/tillfälle’. Han påpekar att det finns satser som håller samma betydelse om få är utelämnat. Han ger som exempel (s. 175): Han åkte till Mexico för att (få) träna på hög höjd. Han säger att de många ZERO förekomsterna tyder på ett idiomatiskt bruk av få. Han ger ingen förklaring till detta.
Han nämner förnimmelseverben och säger att dessa verb brukar förekomma tillsammans med verbet få. Han säger att få i dessa fall har ett försvagat modalt värde. Han tillfogar att
grammatikorna i så fall tillskriver få ett inchoativt värde. Något senare beskriver han också verb som är semantiskt besläktade med förnimmelseverben. Han konstaterar att få
tillsammans med dessa verb inte heller har någon fransk ekvivalent. Han ger som exempel verben se sig om, bevittna, vara med om och inhämta (s. 182).
PERSPEKTIVFÖRSKJUTNING
Subkategori perspektivförskjutning förekommer ofta i kombinationen få lära sig. Få har då ingen fransk ekvivalent. (Se exemplet ovan, s.15: Vad får du lära dig i katekesundervisningen / Qu’est-ce qu’on t’apprend au catéchisme.) Ramnäs betraktar få lära sig som en
lexikaliserad form.
Något senare säger han att värdet av få i få lära sig är besläktat med värdet av få i få höra, få se och få veta. Om få är följt av verbet lära sig eller av förnimmelseverben uttrycker det ett försvagat modalt värde ‘möjlighet/tillfälle’.
17
Kategori ‘krav’
ZERO
I kategorin ‘krav’ har 32% av förekomsterna ingen fransk ekvivalent. ZERO fallen förekommer både i de översatta franska texterna och i de franska grundtexterna.
Ramnäs skriver att franskan tydligen inte har behovet att återge det modala värdet ‘krav’ som få återger på svenska. Han lägger märke till att svenskan och franskan ar olika vad beträffar uttryckandet av det modala värdet ‘krav’.
I kategorin ‘krav’ står få inte så ofta i infinitiv som är fallet i kategorierna ‘tillåtelse’ och ‘möjlighet/tillfälle’.
I ZERO förekommer få ofta tillsammans med verben lida och utstå. Ramnäs sätter få lida och få utstå i förbindelse med få som är följt av ett förnimmelseverb. Han anser ZERO
förekomsterna som ett idiomatiskt sätt att uttrycka i en given kontext. Han förklarar det med att svenskan och franskan skiljer sig mycket i sina modala system.
Det finns också artighetsfraser i vilka få inte har någon fransk ekvivalent. Enligt Ramnäs uttrycker få då ett försvagat modalt värde ‘krav’. Han ger följande exempel (översatta från franskan till svenskan): Je vous remercie beaucoup / Jag får tacka så mycket och Je vous en félicite / Då får jag lyckönska er (s. 205).
Få följt av verben erfara, höra, känna, se och veta
Kombinationerna få höra, få se och få veta utgör tillsammans 23% av alla konstruktioner få + infinitiv. Ramnäs anser dessa som lexikaliserade strukturer. Han förutsätter att få i dessa fall uttrycker ett försvagat modalt värde. Han citerar igen ordböckerna och grammatiken i vilka det skrivs att få har ett inchoativt värde tillsammans med dessa verb. Författarna till dessa verk skriver dock också att få då ibland har ett sekundärt modalt värde. Ramnäs tar till utgångspunkt att få följt av ett förnimmelseverb både uttrycker ett inchoativt och ett modalt värde. Han skriver att få i dessa fall brukar ha det modala värdet ‘möjlighet/tillfälle’, men att detta värde ofta är försvagat. Ibland (framför allt i nekande satser och frågesatser) har få det modala värdet ‘tillåtelse’ eller ‘krav’.
ZERO:
Av analysen framgår att det stora flertalet förekomster av få följt av ett förnimmelseverb inte har någon fransk ekvivalent.
Få se
Angående få se utgår Ramnäs ifrån att det modala värdet av få är försvagat. Han skriver att få i få se ibland har ett inchoativt värde, men oftast gäller det att fastställa vilken av de två modaliteterna som är mest framträdande. Han delar upp förekomsterna i tydligt modalt, tydligt inchoativt ocht lexikaliserat.
ZERO
Det visar sig att få i få se har en fransk ekvivalent i bara 8% av fallen. Ramnäs säger om detta: Dans les autres exemples, quelle que soit la valeur exprimée par få dans få se, nous trouvons d’habitude en français le verbe voir seul / I de övriga exemplen, vilket värde få än uttrycker i få se, brukar vi bara anträffa verbet ‘voir’ på franska (s. 240) [min översättning].
Få veta
Angående få veta skriver Ramnäs likaså att det modala värdet av få oftast är försvagat. Han säger att man kan tillskriva få ett inchoativt värde men att den modala källan är mer
framträdande. Han håller fast vid ståndpunkten att få i få veta har en modal källa. ZERO:
18
Få höra
Ramnäs skriver att det i få höra är svårt att tillskriva få ett värde. Å ena sidan finns det en modal källa, å andra sidan har få i få höra ibland ett inchoativt värde.
ZERO
I nästan alla förekomster av få höra har få ingen fransk ekvivalent.
Få erfara, få känna
Kombinationerna få erfara och få känna är mindre frekventa än få se, få veta och få höra. Ramnäs antar att det inchoativa värdet av få i få erfara och få känna är svårt att fastställa. ZERO
Tillsammans med dessa verb har få i de flesta fallen ingen fransk ekvivalent.
3.2.3 Ramnäs slutsatser
Angående subkategorin ZERO drar Ramnäs ett flertal slutsatser. Han ger följande procentsatser av ZERO:
Kategori ‘tillåtelse’: 37% ZERO
Kategori ‘möjlighet/tillfälle’: 68% ZERO Kategori ‘krav’: 32% ZERO
Få följt av ett förnimmelseverb: 94% ZERO. I de övriga 6% där få har en fransk ekvivalent, har få ett tydligt modalt värde. Det förekommer framför allt i nekande satser och frågesatser. Ramnäs betraktar det stora antalet ZERO förekomster som något specifikt av konstruktionen få + infinitiv. Han antar att det svenska få uttrycker modaliteten mer explicit än den franska ekvivalenten gör. Enligt honom är detta skälet att få tillfogas eller utelämnas i översättningar. Han uttalar sig dock inte om ZERO förekomsterna som har ett försvagat eller otydligt modalt värde.
3.2.4 Jämförelse av Vibergs och Ramnäs synpunkter
Viberg och Ramnäs anlägger till största delen samma synpunkter på betydelsen av hjälpverbet få (=få + infinitiv utan att). I vissa avseenden är deras synpunkter emellertid olika.
Enligt Viberg har hjälpverbet få två betydelser: en modal betydelse och en inchoativ
betydelse. Den modala betydelsen förekommer mest. Det finns två modaliteter: ‘tillåtelse’ och ‘krav’. Den inchoativa betydelsen uppträder om få är följt av ett förnimmelseverb eller verbet veta. Viberg tillfogar dock att få ibland kan ha modal betydelse tillsammans med dessa verb. Ramnäs utgår ifrån att hjälpverbet få alltid har ett modalt värde. Det finns tre modaliteter: ‘tillåtelse’, ‘möjlighet/tillfälle’ och ‘krav’. I vissa fall är det modala värdet dock försvagat och har få ett (sekundärt) inchoativt värde. Det inträffar om få är följt av ett förnimmelseverb eller verbet veta, men det kan också förekomma om få är följt av ett annat verb.
Både Viberg och Ramnäs anträffar i sina kontrastiva analyser många ZERO
överensstämmelser: förekomster av få som inte har översatts eller som har tillfogats. Viberg ger ZERO exempel på engelskan, franskan och finskan. Ramnäs ger ZERO exempel på franskan. De förklarar de modala ZERO förekomsterna med att tillskriva få en försvagad modal kraft.
19 4 UNDERSÖKNINGSMETOD
Undersökningen omfattar en korpusstudie. Det gäller en parallellkorpus innehållande 40 literära texter och deras översättning. De 40 texterna består av 19 svenska texter (SVO) med en nederländsk översättning (NEV) och 21 nederländska texter (NEO) med en svensk översättning (SVV). Sammanlagt finns det 27 olika författare till dessa texter. Antalet översättare är 25. Av dem är 15 översättare från svenska till nederländska och 10 översättare från nederländska till svenska.
I Bilaga 1 finns det en översikt över de använda texterna. Varje text har en kod som består av en förkortning och antydan SVO eller NEO.
Denna undersökning fokuserar på det svenska hjälpverbet få följt av en infinitiv utan att. Alla förekomster av få + infinitiv utan att har registrerats.
Dessutom har förekomsterna av konstruktionerna få + att + infinitiv, få + perfekt particip och få lov att också registrerats. Konstruktionerna få + att + infinitiv och få + perfekt particip har inte analyserats. De behandlas dock i diskussionen om vissa aspekter angående få.
Förekomsterna av konstruktionen få lov att har inte betraktats närmare. Huvudverbet få + direkt objekt har inte undersökts.
Bilaga 2 innehåller alla satspar med förekomsterna av en form av få i konstruktionerna få + infinitiv, få + att + infinitiv, få + perfekt particip och få lov att + infinitiv. Det gäller formerna få, får, fick och fått.
I konstruktionen få + infinitiv har det gjorts en tudelning mellan få + infinitiv
förnimmelseverb och få + infinitiv övriga verb. Det är gjort därför att denna skillnad också görs i litteraturen (se kapitel 2 och 3).
Ovanför varje satspar står textens kod och den nederländska ekvivalenten till få.
Om det förekommer flera hjälpverb i satsen, har det också noterats. Trots att det rör sig om ett litet antal förekomster, ägnas det i diskussionen någon uppmärksamhet åt dessa
konstruktioner.
Speciella observationer såsom perspektivförskjutning och glidande skala har också noterats. Därefter har de olika nederländska ekvivalenterna sorterats efter kategori.
Satser i vilka det rör sig om en helt annan översättning har satts i kategorin ‘översatt på annat sätt’.
I tabellerna och figurerna har kategorierna med bara en förekomst och kategorin ‘översatt på annat sätt’ satts ihop i kategorin ‘övriga’.
20 5 RESULTAT
5.1 Inledning
Korpusen innehåller totalt 440 förekomster av få. (Det är förekomsterna av få i de
konstruktioner som jag har tagit med, se kapitel 4.) Största delen därav är konstruktionen få + infinitiv. Denna förekommer 364 gånger (=83%). De övriga konstruktionerna förekommer mycket mindre ofta: få + att + infinitiv 51 gånger (=12%), få + perfekt particip 14 gånger (=3%) och få lov att 11 gånger (=2%). Det är återgivet i Tabell 5.1 och Figur 5.1:
Tabell 5.1: Antal och procent förekomster av olika konstruktioner med få
Kategori Antal Procent
få + infinitiv 364 82,7% få + att + infinitiv 51 11,6% få + perfekt particip 14 3,2% få lov att 11 2,5% Total 440 100% Figur 5.1
Resultaten av analyserna av få + infinitiv förnimmelseverb och få + infinitiv övriga verb behandlas nedan var för sig.
83% 12%
3% 2%
Procent av olika konstruktioner med få
få + infinitiv få + att + infinitiv få + perfekt particip få lov att
21
5.2 Få följt av ett förnimmelseverb: få se, få höra, få känna, få veta, få erfara, få bevittna Antalet förekomster av få + infinitiv förnimmelseverb är totalt 58. Av dem förekommer 20 i SVO texterna och 38 i SVV texterna.
Resultaten av analysen av få + infinitiv förnimmelseverb är återgivna i Tabell 5.2A , Tabell 5.2B och Figur 5.2:
Tabell 5.2A: nederländska ekvivalenter till få + infinitiv förnimmelseverb NEV NEO
Kategori Antal Antal
Ø = ingen nederländsk ekvivalent 5 23
modala ekvivalenter (mogen, moeten, kunnen, zullen) 4 7
komen + te 6 2
krijgen + te 3 0
övriga 2 6
Total 20 38
Tabell 5.2B: nederländska ekvivalenter till få + infinitiv förnimmelseverb NEV NEO
Kategori Procent Procent
Ø = ingen nederländsk ekvivalent 25% 61%
modala ekvivalenter (mogen, moeten, kunnen, zullen) 20% 18%
komen + te 30% 5%
krijgen + te 15%
övriga 10% 16%
22
Figur 5.2
Av Figur 5.2 framgår följande:
Ø = ingen nederländsk ekvivalent
Det mest påfallande resultatet är att procenten av kategori Ø är förhållandevis stor, framför allt i NEO texterna. Det betyder att översättare ofta tillägger få om huvudverbet är ett
förnimmelseverb. I NEV texterna är procenten av kategori Ø förhållandevis också hög, men i dessa texter är procenttalen mer jämnt fördelade. Exempel på ingen nederländsk ekvivalent:
(1) Det hade aldrig fallit mig in att jag någonsin skulle få se vare sig Elsegerd eller Agneta igen. [APR]
Ik was nooit op het idee gekomen dat ik Elsegerd of Agneta ooit weer zou zien. (2) "Ska du börja nu också? Den där sortens historier får jag höra hela dagarna.
`Begin jij nu ook al. Ik hoor dit soort verhalen de hele dag. [FAN]
25% 61% 20% 18% 30% 5% 15% 10% 16% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Procent Procent NEV NEO
Procent av nederländska ekvivalenter till
få + infinitiv förnimmelseverb: NEV + NEO
Ø = ingen nederländsk ekvivalent modala ekvivalenter (mogen, moeten, kunnen, zullen) komen + te
krijgen + te övriga
23
(3) Jag gick ned, öppnade dörren och fick se Raph.
Ik liep naar beneden, opende de deur en zag Raph. [VERL]
(4) Jag kommer väl aldrig att få veta vad som tilldrog sig i trädgården. Wat er gebeurd is in den tuin zal ik wel nooit weten. [GIJS]
De modala ekvivalenterna kunnen, zullen, mogen, moeten
De modala ekvivalenterna förekommer förhållandevis rätt ofta både i NEV och i NEO texterna. Exempel:
(5) "Bra", sa Veder. "Då kan du gå ner till stora bryggan i morgon bitti, så får du se Tengil, Törnrosdalens befriare. [LEJ]
„Goed zo,” zei Veder. „En als je morgenochtend vroeg naar de grote steiger gaat, dan kan je Tengil daar zien, de bevrijder van het Bramendal.
(6) "Vi får väl se", mumlade han, "vem Katla får till sist." [LEJ]
„We zullen nog wel eens zien,” mompelde hij, „wie Katla tenslotte te pakken krijgt.” (7) Då höll jag på med den, så du fick såklart inte se den;
Toen was hij nog in de maak, dus je mocht hem natuurlijk niet zien; [GEBR]
(8) Till Turpan kommer jag med tåg--denna Marco Polo bland järnvägslinjer. Sedan får jag se.
Tot Turpan kan ik met de trein--de Marco Polo onder de spoorlijnen. Daarna moet ik maar zien. [BAR]
Komen + te (weten) = inträdande tillstånd…. (veta)
Ekvivalenten komen + te förekommer förhållandivis ofta i NEV texterna men denna är inte frekvent i NEO texterna. Exempel på komen + te:
(9) - Och ändå lockade det att få veta. [DRÖM] En toch lokte het om erachter te komen. (10) --Vad har du fått veta? [POL]
'Wat ben je te weten gekomen?'
(11) Kanske borde jag uttrycka saken sålunda: hon kunde inte tillåta sig att röja sina känslor, och därför fick jag heller aldrig veta något om dessa känslor.
Misschien moet ik het zo zeggen: ze kon het zich niet permitteren haar gevoelens te laten blijken, daarom ben ik nooit iets over die gevoelens te weten gekomen. [FAN]
24
Krijgen + te (horen) = inträdande tillstånd…. (veta)
Ekvivalenten krijgen + te är mindre frekvent än komen + te och denna förekommer bara i NEV texterna. Exempel:
(12) Hur pass lugn blev jag tror du, när jag fick veta att jag hade dej nånstans uppe i Nangijalas berg." [LEJ]
Hoe rustig denk je dat ik werd toen ik te horen kreeg dat jij ergens in Nangijala's bergen rondzwierf?”
(13) Jag får veta att det allt överskuggande problemet i början var mina ytteröron. [LEV] Ik krijg te horen, dat het alles overheersende probleem in het begin gevormd werd door mijn oorschelpen.
(14) Sara Sabina fick veta att moran kört iväg henne. [HÄX
]
Sara Sabina kreeg te horen dat de boerin haar weggestuurd had.
5.3 Få följt av ett av de övriga verben
Antalet förekomster av få + infinitiv övriga verb är totalt 306. Av dem förekommer 166 i SVO texterna och 140 i SVV texterna.
Resultaten av analysen av få + infinitiv övriga verb är återgivna i Tabell 5.3A, Tabell 5.3B och Figur 5.3:
Tabell 5.3A: nederländska ekvivalenter till få + infinitiv övriga verb NEV NEO
Kategori Antal Antal
mogen 67 51
moeten 44 27
kunnen 18 5
Ø = ingen nederländsk ekvivalent 26 39
imperativ + förmildrande partikel 2 4
te + infinitiv = gerundivum 2 2
övriga 7 12
25
Tabell 5.3B: nederländska ekvivalenter till få + infinitiv övriga verb NEV NEO
Kategori Procent Procent
mogen 40% 36%
moeten 27% 19%
kunnen 11% 4%
Ø = ingen nederländsk ekvivalent 16% 28%
imperativ + förmildrande partikel 1% 3%
te + infinitiv = gerundivum 1% 1%
övriga 4% 9%
Total 100% 100%
Figur 5.3
Av Figur 5.3 framgår följande:
40% 36% 27% 19% 11% 4% 16% 28% 1% 3% 1% 1% 4% 9% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% Procent Procent NEV NEO
Procent av nederländska ekvivalenter till
få + infinitiv övriga verb: NEV + NEO
mogen moeten kunnen
Ø = ingen nederländsk ekvivalent imperativ + förmildrande partikel te + infinitiv = gerundivum övriga
26
Mogen = få tillåtelse att
Ekvivalenten mogen förekommer mycket ofta. Denna är frekventast både i NEV och i NEO texterna. Exempel:
(15) Nu fick alla som var över tio år gamla vara uppe ända till nio varje kväll! [APR] Nu mocht iedereen, die ouder was dan tien jaar iedere avond tot negen uur opblijven! (16) Får jag göra ett förslag? [SÄF]
Mag ik een voorstel doen?'
(17) För hundra rupiah får vi fotografera honom.
Voor honderd rupiah mogen we hem fotograferen. [KUS]
(18) "Du får äta direkt från marken, Snoet," sa han.
`Je mag gewoon van de grond eten, Snoet,' zei hij. [PER]
Moeten = vara tvungen att
Ekvivalenten moeten förekommer mindre ofta än mogen, men denna är ändå ganska frekvent både i NEV och i NEO texterna. Exempel:
(19) Kuratorn verkade ta illa upp - förstod hon inte skämt? Litet fick man tåla. [BAB] De maatschappelijk werker scheen kwaad te worden - kon hij niet tegen een grapje? Je moest toch wel ergens tegenkunnen.
(20) Han genade och kom ut i djupsnön där han fick kliva våldsamt. [VARG]
Hij wilde een doorsteek door het bos maken, maar belandde in diepe sneeuw waar hij geweldig doorheen moest ploeteren.
(21) Det skulle jag sedan också säga till hotellet, att de verkligen inte fick ta det personligt. Dat zou ik later het hotel ook vertellen, dat ze het vooral niet persoonlijk moesten nemen. [FAN]
(22) "Man får skaffa sig lite övning", sa han.
`Je moet dat toch een beetje oefenen,' zei hij. [JAC]
Kunnen = få möjlighet att
Ekvivalenten kunnen är inte frekvent och denna förekommer nästan inte i NEO texterna. Exempel:
(23) - Att man inte får sova i fred för demoner! Tänk: hända oss! [DRÖM]
27
(24) --Hur kan det komma sej att den där typen får uppträda beväpnad utomlands? [TER] 'Hoe is het mogelijk dat die vent gewapend in het buitenland rond kan lopen?' (25) Ett år efter det de hade träffats gifte de sig. Hans morbror fick inte uppleva det.
Een jaar na hun eerste ontmoeting trouwden zij. Zijn oom kon daar niet meer bij zijn: [AAN]
Ø = ingen nederländsk ekvivalent
Kategorin Ø förekommer förhållandevis ofta. Det är fallet i NEV och NEO texterna, men det är framför allt påfallande i NEO texterna. Det betyder att även vid andra verb än
förnimmelseverb tillägger eller utelämnar översättare ofta få. Exempel:
(26) Nu ska du få träffa mina studenter. [LEV] Nu zul je mijn studenten ontmoeten.
(27) - Gör som jag säger, din galning, annars får du inte sälja. [RÖD] 'Doe zoals ik je zeg, jij idioot, anders verkoop je het nooit. (28) "Kom upp", ropade han, "jag måste få prata med dig."
`Kom d'r even uit,' riep hij, `ik moet je spreken.' [BLAU] (29) Jag vill få älska någon.
Ik wil van iemand houden. [VERL]
Imperativ + förmildrande partikel och te + infinitiv (gerundivum)
Ekvivalenterna imperativ + förmildrande partikel och te + infinitiv (gerundivum) förekommer en och annan gång.
Exempel på imperativ + förmildrande partikel: (30) Du får fråga chefen. [LEV]
Vraag het maar aan de professor.
(31) "Men något märkvärdigt får du inte tro att det blir", påpekade Michiel nyktert,…. `Stel je er maar niks van voor,' merkte Michiel nuchter op,…. [BLAU]
(32) "Ja", sa han, "kom och ställ dig här under lampan så jag får se på knät. " 'Ja,' zei hij, 'kom eens onder de lamp staan, laat me je knie eens zien.' [JAC]
28 Exempel på te + infinitiv (gerundivum):
(33) Man fick hoppas att de kunde ta torp och slapp ta stat. [HÄX]
Het was te hopen dat ze dan een huisje en een stukje land konden pachten en niet voor kost en kleren bij een boer hoefden te blijven werken.
(34) Måste bära ner Snoet så han får kissa, annars blöter han ner sängkläderna ännu mer. Snoet moet te pissen gezet worden, anders doorzeikt hij het beddegoed nog meer. [PER]
5.4 Perspektivförskjutning
Ett påfallande fenomen i satsparen av få är perspektivförskjutning.
Perspektivförskjutning förekommer i alla konstruktionstyper av få i både SVO och NEO texterna.
Perspektivförskjutning i konstruktionen få + infinitiv:
Vi har redan sett det i exempel (32) här ovan:
(32) "Ja", sa han, "kom och ställ dig här under lampan så jag får se på knät. " 'Ja,' zei hij, 'kom eens onder de lamp staan, laat me je knie eens zien.' [JAC] Nedan följer flera exempel:
(35) "Du ska få se alltihop en gång till.
`Ik zal je alles nog een keer laten zien. [PER]
(36) Han fick lära om. Nuförtiden bar konfirmanderna hattar som svävade högt -oppe på hjässan fästa med nålar rakt genom hårknuten. [HÄX]
Ze moesten hem aan het verstand brengen dat meisjes die werden geconfirmeerd tegenwoordig een hoedje droegen dat boven op hun hoofd zweefde, vastgemaakt met hoedepennen die dwars door hun knoetje waren gestoken.
(37) Han var vid polisen och han gjorde sin plikt så som han hade fått lära sig.
Hij zat bij de politie en hij deed gewoon zijn plicht, zoals hem dat geleerd was. [AAN] (38) --⋅Får jag bjuda på en kopp kaffe? [SKRATT]
'Wilt u 'n kop koffie?'
Perspektivförskjutning i konstruktionen få + att + infinitiv:
(39) "Jag ville bli som Mata Hari. Det var också hon som fick mig att börja plugga." `Ik wilde zijn zoals Mata Hari was. Om haar ben ik ook gaan studeren.' [FAN]
29
(40) Rekylstöten fick den att göra en skrattretande saltomortal, men i nästa ögonblick låg den stilla med söndersprängt huvud.
Even leek het of de rat door de kracht van de naar voren schietende loop een komische buiteling maakte, maar toen bleef hij liggen met een verbrijzelde bek. [OEGST]
Perspektivförskjutning i konstruktionen få + perfekt particip:
(41) I stället slog jag mig på affärer och gick därvid på en del minor som skadade mig både till kropp och själ, vilket fick mig intresserad av medicinen samt av psykologien och filosofien, [HUS]
In plaats daarvan ging ik in zaken en daarbij ben ik in verscheidene valkuilen getrapt die me zowel lichamelijk als geestelijk schade hebben toegebracht, waardoor ik belangstelling kreeg voor geneeskunde alsmede psychologie en filosofie, (42) --En man här fick sin bil stulen i söndags. [POL]
'Bij een man hier is afgelopen zondag z'n auto gestolen.
I litteraturen nämns också perspektivförskjutning vid verbet få.
Viberg (2002) och Ramnäs (2008) beskriver samma fenomenet i sina kontrastiva studier av verbet få.
30
6 FÖRNIMMELSEVERB OCH ÖVRIGA VERB I KONSTRUKTIONEN FÅ + INFINITIV
6.1 Inledning
SAG (1999, IV, s. 294 o.v.) skriver att det finns en tydlig skillnad mellan det inchoativa och det modala bruket av hjälpverbet få i konstruktionen få + infinitiv (se 2.2).
Det inchoativa bruket av få skulle förekomma om huvudverbet är ett förnimmelseverb: “Med underordnad infinitivfras har få aktionell betydelse och anger inträdande aktion vid vissa icke-agentiva perceptionsverb: få se, få höra, få veta, få erfara, få känna.” (s. 296).
Om huvudverbet är ett av de övriga verben skulle betydelsen av få vara modal.
Det visar sig dock ur analyserna att denna skillnad inte riktigt kan göras. Nedan följer några observationer som illustrerar det.
6.2 Centrala och perifera förnimmelseverb
Ett påfallande fenomen är att det verkar finnas en glidande skala inom kategorin
‘förnimmelseverb’. Inom kategorin ‘övriga verb’ förekommer det nämligen verb som liknar förnimmelseverb. Utom de centrala förnimmelseverben (se, höra, känna, veta, erfara) finns det alltså perifera förnimmelseverb. Denna glidande skala kan illustreras med följande exempel på perifera fall:
(43) För första gången i sitt liv undrade Michiel när han skulle få träffa honom igen. Voor het eerst vroeg Michiel zich af wanneer hij hem weer terug zou zien. [BLAU] Detta fragment visar att det finns en semantisk likhet mellan verbet träffa och verbet se.
(44) Jag insåg att mitt liv återigen hade tagit en ny vändning utan att jag själv valt det, liksom jag efter föräldrarnas död inte hade valt att få uppleva ännu en familj, Ik besefte dat mijn leven voor de zoveelste keer was veranderd zonder dat ik ervoor koos, zoals ik er niet voor had gekozen om na de dood van mijn ouders nog een gezin mee te maken, [VERL]
Detta fragment visar att det finns en semantisk likhet mellan verbet uppleva och verbet erfara.
(45) "Träden sjunger, Snoet," sa han. "Det är bra att vi är här tillsammans och får vara med om allt det här. Hund och människa. Ett öra, ett öga, en nos."
`De bomen zingen, Snoet,' zei hij. `Het is goed dat wij hier samen zijn om dat allemaal te ondergaan. Hond en mens. Eén oor, één oog, één neus.' [PER]
