Lily Kruiger s1772244
Masteruppsats Skandinaviska språk och kulturer Rijksuniversiteit Groningen
mars 2014
Handledare och examinator: dr. J. E. Klok Examinator: dr. P. Broomans
En studie med tre metoder för att beskriva
funktionen av litterära priser
Innehållsförteckning
Inledning ... 2
1 Litterära priser ... 5
1.1 Litterära priser som fenomen ... 5
1.2 Svenska, nordiska och internationella litterära priser ... 10
1.3 De elva utvalda litterära priserna ... 13
2 Förlagsredaktionens position inom kulturförmedling ... 18
3 Korpus och metoder ... 23
3.1 Korpus ... 23
3.2 Metod ... 24
3.2.1 Böckernas analys ... 24
3.2.2 Förlagens syn på litterära priser ... 26
4 Analys och resultat ... 30
4.1 Kvantitativ korpusanalys ... 30
4.2 Analys av PR-material ... 34
4.2.1 Analys av materialet ... 34
4.2.2 Resultat ... 38
4.3 Förlagens syn på litterära priser... 40
Slutsats ... 45
Litteraturförteckning ... 53
Böcker och artiklar ... 53
Webbsidor ... 54
Bilaga A: Määttäs lista ... 56
Bilaga B1: Korpuslista ... 58
Bilaga B2: Prisbelönade författare ... 68
Bilaga C: Redogörelse för urvalet angående böckernas kvalitativa analys ... 71
Bilaga E: PR-material ... 74
Bilaga F: Frågeformuläret med frågorna och svar av förlagen (på nederländska) ... 75
Inledning
Den här masteruppsatsen har skrivits som avslutning för mina studier inom skandinaviska språk och kulturer. En studie – med specifikt intresse för svensk litteratur – som jag fick med mig när jag var barn, med föräldrar som tog med mig på semester till Sverige och en mormor som för många år sedan gick kurser i alla skandinaviska språk hos the grand old lady av Skandinavistik i Groningen herself, Amy van Marken. Under mina studieår utbyggdes intresset till litteratursociologi och förlagsväsandet och jag är stolt på att säga att alla kurser som utgör mina masterstudier har varit inriktad inom detta ämne, med mer eller mindre fokus på kulturförmedling. Vägen som litteratur tar från Sverige till Nederländerna är olik, det finns mer än en, liksom det finns olika möjligheter att ta sig från Sverige till Nederländerna när man åker bil, flyg eller båt eller hur man vill än tar sig hit. Eller dit. Att skriva en uppsats är en väg för sig, med lika många möjligheter som den ovanbeskrivande. Vägen har varit som nedanstående.
Den här uppsatsen handlar om litterära priser och deras funktion inom delar av litteraturens produktionsprocess. Uppsatsen kan därför anses vara en litteratursociologisk studie, speciellt då den riktar in sig på litterära och kommunikativa värderingar. En av de forskare vars idéer angående kultur och funktionen av kultur inom ett samhälle passar bra till uppsatsens ämne är Pierre Bourdieu, särskilt när man diskuterar en kombination av pengar och prestige, som man kan läsa mer om i fortsättningen.
Bourdieu lanserade begreppen kulturellt och ekonomiskt kapital som han använder inom det litterära fältet, litteraturens livsrum. Han behandlar kulturella produkter (som litteratur) enligt deras position inom den ekonomiska marknaden där de har en tvetydig karaktär (handelsvara och betydelsebärare) även om deras symboliska värde och handelsvärde blir relativt oberoende av varandra.1 Enligt Bourdieu ”[kan] ekonomiskt kapital endast skaffa den specifika profiten som finns tillgänglig i fältet – och därmed den ekonomiska vinsten som ofta blir resultatet av detta – när den omsätts i symboliskt kapital”.2 Symboliskt kapital är i
1
Bourdieu (1993), De regels van de kunst. Wording en structuur van het literaire veld, s. 174.
detta sammanhang på Bourdieus språk ’legitimt’ och Bourdieu menar att ekonomiska handlingar där konst och kommers blandas är dömda att misslyckas.3
Det finns alltså en diskrepans mellan kulturellt och ekonomiskt kapital även om de också förekommer vid sidan av varandra. Därför tycker jag att det blir intressant att se på vad som händer med litterära priser när deras pristagare ska framträda i ett annat litterärt fält än sina egna. Min huvudfrågeställning är:
Vad händer med litterära priser vid kulturförmedling av svenska litterära titlar på nederländska förlag angående köp och marknadsföring?
Huvudfrågan besvaras genom en undersökning med två aspekter: en kvantitativ (trender) och kvalitativ (marknadsföringsmaterial av ett tiotal titlar) analys av titlarna ur korpusen samt en analys baserad på intervjuer med redaktörer och/eller förläggare på nederländska förlag som beskriver sin syn på litterära prisers funktion vid kulturförmedling.
Det första kapitlet handlar om litterära priser som fenomen i det litterära fältet. Vilken position intar de i fältet? Där ges även en översikt över några större svenska litterära prisers bakgrund och mål. Vid sidan av de litterära prisernas position och funktion innehåller det första kapitlet också en kort översikt över relevanta aspekter av kulturförmedling, eftersom förmedling av litteratur från Sverige till Nederländerna är ett övergripande tema i uppsatsen, även om litterära priser är i fokus.
På grund av att den här uppsatsen fäster uppmärksamheten på hur litterära priser används för köp och marknadsföring, kommer det andra kapitlet att handla om en förlagsredaktions arbetssätt, framförallt hur det går till på en redaktion där man jobbar med kulturförmedling på den internationella bokmarknaden. Baserat på artiklar om hur en redaktör bestämmer sig för om en bok ska köpas in eller inte och med vilka grunder redaktören kommer fram till ett sådant beslut försöker jag visa vilka aspekter som kan iakttas när man köper och marknadsför en litterär bok.
Kapitel 3 ska gå in på metoden och korpusen bakom undersökningen som används för den här uppsatsen. Det ska handla om kvantitativa aspekter, däribland listor över böcker, förlag och litterära priser från utgiven svensk litteratur i
Nederländerna i perioden 2002-2012, och kvalitativa aspekter, marknadsföringsmaterialet för ett tiotal titlar. Jag har begränsat mig till översatta skönlitterära titlar från svenska till nederländska som gavs ut i Nederländerna mellan 2002 och 2012, och som fick svenska litterära priser. Eftersom undersökningen också görs genom intervjuer med redaktörer och/eller förläggare om synen på litterära prisers funktion vid kulturförmedling innehåller kapitlet en motivation bakom valet av intervjutekniken och -frågorna.
1 Litterära priser
Det här kapitlet introducerar i den första delen litterära priser som fenomen. Här finns en redogörelse för fenomenets historia, funktioner och sammanhanget med litteraturförmedling. Den andra delen innehåller en reflektion över listor och kriterier över litterära priser i Sverige samt en översikt av några viktiga priser som är av vikt inom det svenska litterära fältet. Översikten är baserad på de först nämnda listorna.
Litterära priser är del av det litterära systemet och inom detta system fungerar också författare, redaktörer, läsare och många andra aktörer. I Ann Steiners bok
Litteraturen i mediesamhället, som behandlar litteraturens roll i det nutida
samhället, finns en översikt över olika modeller som har uppstått genom litteratursociologins framväxt för att beskriva och förstå bokmarknaden. Steiner tar upp modeller som konstruerats av Furuland, Escarpit, Darnton, Adams & Barker, Svedjedal och Hertel och försöker med dem ”att ge en förståelse av bokmarknadens komplexitet”. 4
De behandlade modellerna är alla relativt schematiska och statiska medan Steiners egen bok kan anses vara mer beskrivande och inriktad på bokmarknadens situation i dag.
Steiner behandlar i sin bok många aspekter av det svenska litterära systemet, från författare, förlag och bokhandlare till läsare, kritiker, bibliotek och politiska aspekter, och härmed uppfyller henne avsikten med boken: ”att skildra den samtida bokmarknaden”.5
Senare i kapitlet ska jag gå in på Steiners syn på litterära priser.
1.1 Litterära priser som fenomen
Enligt James F. English, som har skrivit boken The Economy of Prestige: Prizes,
Awards, and the Circulation of Cultural Value om de ekonomiska dimensionerna
av kulturella priser och de till det kulturella kapitalets marknad tillhörande reglarna, har utdelningar av priser för kulturella produkter redan förekommit sedan 500 f.Kr., som till exempel med arkitekttävlingar, musicalkompositionspriser och andra kulturella priser som var etablerade i början av Renässansen. Det har utvecklat sig vidare med hjälp av kungliga och nationella
4
Steiner (2009), Litteraturen i mediasamhället, ss. 13-23.
akademier och senare med hjälp av ”professional associations and learned societies” under 1600- till 1800-talet. Sedan år 1900 har antalet priser växt ännu mer och i dag anses de som ”perhaps the most ubiquitous feature of cultural life, touching every corner of the cultural universe”.6
Pascale Casanova lägger i sin studie om konceptet ’world literary space’ uppmärksamhet till Nobelpriset. Hon ser på Nobelpriset som ”one of the few truly international consecrations” och – med alla autonoma aspekter som omringar priset och prisets utdelning (inga politiska, lingvistiska, nationella, nationalistiska eller kommersiella kriterier) – som indikatoren att det finns någonting som kan kallas ’world literary space’.7
Jerry Määttä inleder sin artikel om litterära priser och utmärkelser i Sverige i perioden 1786-2009 med att nämna att han ser den kraftiga ökningen av antalet priser och utmärkelser i Sverige som en av de största förändringarna i det svenska litterära och kulturella fältet under de senaste decennierna. Han påpekar att ökningen inte är en utveckling som har skett i Sverige utan att det är en global trend sedan slutet av 1900-talet.8
När man tittar närmare på den globala trenden ser man att antalet litterära priser i Nederländerna har ökat kraftigt i perioden 1975-2000, vilket innebar att det utdelades drygt sextio priser vid slutet på nittiotalet. Ökningen blev starkast efter instiftelsen av det första kommersiella litteraturpriset, AKO Literatuurprijs, år 1987. Enligt Van Rees, Janssen och Verboord har ökningen av antalet kommersiella priser gjort att de mer traditionella priserna som instiftats av staten (P.C. Hooftprijs, Jan Campertstichtings priser) förlorat prestige och utstrålning. De traditionella priserna tilldelas oftast en författare och är alltså oeuvrepriser medan de kommersiella priserna blir utdelade till enskilda verk.9
Både English och Määttä använder sig av Pierre Bourdieus idéer och begrepp som sammanfattas i inledningen av denna uppsats. English använder ett nytt begrepp inom Bourdieus fältteori: journalistiskt kapital, graden av publicitet eller medial uppmärksamhet som positivt påverkar vinnande verk, deras upphovsmän
6 English (2005), The Economy of Prestige. Prizes, Awards, and the Circulation of Cultural Value,
ss. 1-2.
7 Casanona (2005), ”Literature as a World”, ss. 74-75.
8 Määttä (2010), ”Pengar, prestige, publicitet. Litterära priser och utmärkelser i Sverige
1786-2009”, s. 232.
9
och institutionen som delar ut priset.10 Det här journalistiska kapitalet, som enligt Määttä bättre hade kunnat kallas för medialt kapital, har gjorts att ”ett litterärt verk (eller en författare) som belönas med ett viktigt litterärt pris […] kan förknippas med högt kulturellt kapital samtidigt som det tack vare den mediala uppmärksamheten som ett pris alstrar kan bli en populär storsäljare”.11
Määttä anser att litterära priser har två betydelser: ett prestigefyllt erkännande (Bourdieus kulturella kapital), och en inkomst som möjliggör fortsatt litterärt skapande (Bourdieus ekonomiska kapital). Han tillfogar några funktioner av priser: att hylla författare och litterära verk, att bidra till estetisk normbildning och kulturpolitiska utspel, att marknadsföra litteratur och att förläna olika organisationer och sammanslutningar prestige och medial uppmärksamhet.12 Som allmän symbolisk funktion har ett litterärt pris enligt Määttä blivit ”ett sätt att mäta kvalitet i ett kulturellt klimat där tron på allmängiltiga estetiska värden och kvaliteter börjar krackelera” och ”det håller på att ta över alltmer av litteraturkritikens traditionella roll både som konsekrationsinstans och som marknadsförare av kvalitetslitteratur”.13
Liksom Määttä nämner Steiner i kapitlet om litterära priser i Litteraturen i
mediasamhället två funktioner av litterära priser, nämligen de ekonomiska
fördelarna för författare och förlag och betydelsen som de har för prestige och litterärt anseende. Angående den sistnämnda funktionen hänvisar hon till konsekration, den kortsiktiga värderingen av verk och motsättningen av kanonisering. Steiner ser på litterära priser som konsekrerande, men nämner också ett slags pris som Nobelpriset, som kan inte annat än anses vara kanoniserande.14
En artikel av Nijssen i den nederländska bokbranschens tidskrift Boekblad bekräftar Määttäs och Steiners uttalanden angående de ekonomiska fördelarna och det prestigefulla erkännandet ett litterärt pris för med sig samt English synpunkt om att antalet priser har blivit större och större under tiden. Den kommersiella aspekten blir här mer tydlig än vad de ovanstående forskarna har skrivit om. I artikeln går Nijssen in på användningen av publicitet av nederländska förlag när en författare ur deras förlagskatalog blir prisvinnare (av ett nederländskt litterärt
pris). Förlag drar alltid nytta av ett pris som medel som de kan använda som free
publicity eller för att bättre bekantgöra författaren. Vissa nomineringar gör att en
ny upplaga av boken kommer ut, vissa priser visas på en remsa som fästs på boken i bokhandeln, men det viktigaste är att använda ett pris som ett handtag för bokhandelskunder, eftersom det redan finns så mycket att välja ur. De intervjuade i artikeln säger också att priser har effekt på säljsiffrorna, men att recensioner och mun-till-munreklam är mycket viktigare. Nijssen undrar om priser kanske inte ens har effekt längre, på grund av det stora antalet och ett slags prisinflation och priströtthet, men kan inte ge en riktig slutsats som bevisar eller motbevisar sin fråga.15
Prisinflationen och priströttheten tvingar prisutdelare till nya sätt att framställa priserna. Ett exempel av detta är utdelningen av Nordiska rådets litteraturpris den 31 oktober 2013, som delades ut samtidigt med de andra fyra av Nordiska rådets priser. Hela evenemanget tog plats på en ”stor prisgala på Operan i Oslo, och showen sändes på samtliga public service-kanaler i Norden”.16 Det var första gången utdelningen skedde på det här sättet och enligt organisationen var detta på grund av att ”det länge [har] funnits önskemål om att föra in Nordiska rådets priser i en ny tidsålder och nå ut till en större publik. Med denna ’Oscarliknande’ prisceremoni gör vi nu avslöjandet och utdelningen av Nordiska rådets priser mer professionellt och hoppas därigenom att skapa ännu större uppmärksamhet kring Nordiska rådets prestigefyllda priser”.17
Den ovanstående texten handlar om litterära priser som fenomen, men för att kunna ingå på den centrala frågan i denna uppsats – vad som händer med litterära priser under processen av kulturförmedling – är det också nödvändigt att gå in på kulturförmedlingen. Vid analysen av undersökningen går jag närmare inpå den praktiska aspekten av kulturförmedling.
I en föreläsning om kulturexport där Amy van Marken fokuserade på export av litteratur nämnde hon att idéerna om export och sponsring av kultur historiskt sett är relaterade till viljan av att visa makt och önskandet av att visa ens sätt att
15 Nijssen (1995), ”Prijs of nominatie is handvat voor de boekenkoper”, ss. 20-21.
16
http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/nordiska-raadets-fem-priser-utdelades-paa-galafest-i-oslo [kontrollerad senast 2013-11-07].
17
leva och tänka till andra. Enligt Van Marken har detta utvecklat sig till två nya aspekter: ”an expression of self-confidence, superiority and imperialism of dominant governments” och – för kulturexport från mindre dominerade länder – ”to maintain and strenghten their own identity, their own national image”.18 Angående kulturexport från Norden till Nederländerna har det i Nederländerna funnits ett stort intresse för nordisk litteratur, men detta har fram till år 1986 inte lett till ett genombrott hos läspubliken. På grund av detta har förlag blivit mer försiktiga med att ge ut och sälja nordisk litteratur. Här kan man se att export av litteratur också har en ekonomisk och därmed kommersiell komponent: litteraturen måste säljas och läsas för att förlag ska köpa rättigheter, låta översätta och ge ut utländsk litteratur; det måste finnas en marknad.
I artikeln ’Scandinavian literature abroad, a b(l)ooming business’ beskriver Petra Broomans och Janke Klok hur nationella nordiska institut, som Svenska institutet, och litteratursällskap kan bidra till kulturförmedling genom att främja litteratur utomlands, dela ut stipendier till översättare i mindre språkområden, ge ut tidskrifter om deras litteratur och att vara närvarande på stora internationella bokmässor (Frankfurt, London, Bologna). Dessa aktiviteter har enligt Broomans & Klok lett till att fler titlar har blivit översatta och att intresset har skiftat från klassiker till moderna författare, med andra ord: ”there is great interest in Scandinavian literature abroad and sometimes it appears to be a b(l)ooming business”.19
Petra Broomans har utvecklat ett schema med olika faser i kulturförmedlingsprocessen där verket och/eller författaren måste gå igenom vissa steg för att uppnå en lyckad förmedling: 1) upptäckt och introduktion, 2) karantän, 3) översättning, 4) publicering, 5) reception, 6) post-publiceringsreception och eventuellt 7) kanonisering.20 Broomans nämner PR-aspekter som en av flera faktorer som kan påverka säljsiffrorna och härmed innehåller också Broomans syn på kulturförmedling en kommersiell komponent. När man länkar faserna till litterära priser kan sägas att den första (upptäckt och introduktion), fjärde (publicering) och möjligtvis också femte (reception) fasen kan fungerar som steg
18 Van Marken (1986), ”[utan titel]”, ss. 1-2. 19
Broomans & Klok (2001), ”Scandinavian literature abroad, a b(l)ooming business”, ss. 4-5.
där litterära priser kan spela en roll och påverka kulturförmedlingsprocessen. Om och hur detta händer visas i analysen av undersökningen (kapitel 4).
1.2 Svenska, nordiska och internationella litterära priser
Määttä försöker med sin artikel (se ovan) avhjälpa bristen på en ordentlig överblick över svenska litterära priser och utmärkelser. Hans syfte är ”att kartlägga vilka litterära priser och utmärkelser som finns i Sverige” och han försöker komma fram till en slutsats genom att se på bakgrunden till svenska och samnordiska priser som har tilldelats författare som skriver skönlitteratur på svenska för en vuxen publik.21
Määttä anses att det ”fortfarande saknas en ordentlig översikt över och systematisk kartläggning av fenomenet, i synnerhet vad gäller en statistisk bearbetning som baseras på tillförlitliga uppgifter”.22
Översikt finns det enligt honom alltså inte angående översikter över litterära priser, och detta illustreras genom några uppgifter som nämns där det listas litterära priser. Antalet litterära priser – och stipendier och utmärkelser – skiftar mellan 126 (Bokbranschens Marknadsinstituts rapport år 2006), 142 (Johanna Westlunds artikel i Svensk Bokhandel (2006)) och 242 (Wikipedias kategori ”Svenska litteraturpriser”).23 Till dessa uppgifter kan tillfogas att Steiner i sin bok Litteratur i mediasamhället (2009) nämner att det finns omkring 140 litterära priser i Sverige och att det finns en lista i Nationalencyklopedin över litterära priser som består av omkring sextio priser, av vilka några nämns flera gånger på grund av olika namn och av vilka några är icke-svenska priser.24
I slutet av sin artikel redogör Määttä för ”ett tentativt försök att lista drygt 30 litterära priser och utmärkelser som torde vara de viktigaste och mest prestigefyllda i det samtida svenska litterära fältet när det gäller skönlitterärt författande för en vuxen publik”.25
För att lista dessa priser har han vägt nedanstående faktorer (med växlande viktighet) som ansågs påverka prisets prestige: 21 Määttä (2010), s. 233. 22 Ibid., s. 235. 23 Ibid., s. 235.
24 Steiner (2009), ss. 61-62; http://www.ne.se/search/browse.jsp?classId=1213 [kontrollerad senast
2013-09-25].
prissumman
typ av utdelande instans utdelaren och prisets ålder prisets mediala genomslag;
det sammanhang i vilket priset delas ut de författare som har fått priset
tidpunkten då en viss författare har fått priset genren som priset belönar.26
Määttäs lista (bifogad i Bilaga A), som omfattar 32 olika priser av vilka två är samnordiska priser och där Nobelpriset inte räknas med, är inte sorterad efter något slags rangordning. Han har diskuterat faktorer, avvägningar och avgränsningar, men har inte kunnat komma fram till en lista som uttalar sig om vilka priser som är viktigast, och därmed har Määttä begränsat sig till sitt syfte att kartlägga utan att rangordna.
Som siffrorna här ovan visar är uppgifterna om antalen priser olika, beroende på hur man räknar och vem som räknar, och därför skulle en studie av en beskrivning av alla dessa prisers karaktär och målsättningar vara för omfattande och inte passa in inom ramen av den här uppsatsen. Määttäs lista i Bilaga A är ett urval ur en ännu större lista, men för denna uppsats är antalet priser fortfarande för stort för att beskriva litterära prisers funktion angående marknadsföring och köp. Denna uppsats ska följaktligen omfatta en fallstudie på ett antal priser och fokusera på dessa prisers funktion. Urvalet av dessa priser är baserad på den nedanstående informationen, där olika källor hanterar kriterierna för sitt eget urval på olika sätt.
Ann Steiner talar i sitt kapitel om litterära priser i Litteraturen i
mediasamhället om ”några av de viktigaste litterära priserna som delas ut till
svenska författare” (Svenska Akademiens stora pris, De Nios stora pris, Bellmanpriset, Astrid Lindgren-priset och Augustpriset) och ”ett par viktiga nordiska priser” (Nordiska rådets litteraturpris och Svenska Akademiens nordiska pris) utan att förklara vilka kriterier hon har använt för att anse dessa priser som
de viktigaste resp. viktiga. Utan att uttala sig om viktigheten eller prestigen nämner hon också Nobelpriset bland några internationella priser.27
På webbsidan noordseliteratuur.nl, en nederländsk webbsida som handlar om nordisk litteratur i Nederländerna och som uppdateras regelbundet, står en lista över ”de viktigaste nordiska priserna med deras pristagare” med två svenska priser (Augustpriset och Bästa svenska kriminalroman), två samnordiska priser (Nordiska rådets litteraturpris och Glasnyckeln) och ett internationellt pris (Nobelpriset i litteratur), m.m., också utan att nämna kriterier som används vid det här valet av priserna.28
Även om Määttä nämner sex priser (Augustpriset, Nordiska rådets litteraturpris, Svenska Akademiens nordiska pris, Samfundet De Nios stora pris, Övralidspriset och Stiftelsen Selma Lagerlöfs litteraturpris) som en kategori för sig, på grund av att de är priser som ”inte bara torde vara de mest ansedda av de svenska och samnordiska litterära priserna, utan som också har mycket stora prissummor och ofta röner stor uppmärksamhet i medierna”. Därför finns det hos honom ingen rangordning och det saknas, som hos Steiner och noordseliteratuur.nl, dessutom kriterier för deras prisurval. 29
Vad som följer i den sista delen av detta kapitel är en lista med information om de elva utvalda priserna:
- alla priser som nämns av Ann Steiner (se ovan), förutom Astrid Lindgrens litteraturpris eftersom det här priset utdelas till barn- och ungdomsboksförfattare och inte passar in i uppsatsens genrekorpus
- alla svenska, nordiska och internationella priser som nämns på noordseliteratuur.nl (se ovan)
- Määttäs urskiljande kategori av sex priser (se ovan).
Det följande schemat (Tabell 1) redogör för hur denna lista kom till stånd.
27 Steiner (2009), ss. 61-62. 28
http://www.noordseliteratuur.nl/prijzen [kontrollerad senast 2013-09-25].
Pris Nämns av Steiner Nämns på noordse-literatuur.nl Nämns av Määttä som speciell kategori Augustpriset X X X
Bästa svenska kriminalroman X
Bellmanpriset X
Glasnyckeln X
Nobelpriset X X
Nordiska Rådets litteraturpris X X X
Samfundet De Nios stora pris X X
Stiftelsen Selma Lagerlöfs litteraturpris X
Svenska Akademiens nordiska pris X X
Svenska Akademiens stora pris X
Övralidspriset X
Tabell 1
1.3 De elva litterära priserna
Augustpriset delades ut första gången år 1989 och är ett pris till minne av August
Strindberg (1849-1912). Priset, som består av 100 000 SEK och en staty av August Strindberg, delas ut årligen av Svenska Förläggareföreningen till årets bästa skönlitterära bok. Enligt Augustprisets webbsida instiftades priset ”för att belöna och sätta fokus på de bästa nyutkomna böckerna på svenska varje år”.30 Det engelska Booker-priset och den stora mediala uppmärksamheten vid Oscar-galan fungerade som förebilder då initiativtagaren Per I. Gedin förslog att instifta Augustpriset. Organisation bakom priset ser på priset som att det ”ökar författarens möjlighet att nå ut till en stor och bred publik”.31
Bellmanpriset tilldelas ”en verkligt framstående svensk skald” och utdelas av
Svenska Akademin. Priset instiftades av konstnärsparet Anders och Emma Zorn år 1920 och har sedan 1943 utdelats årligen till en annan lyriker, innan dess innehades priset på livstid. Priset har en prissumma av 250 000 SEK.32
Svenska Deckarakademin tilldelar priset för Bästa svenska kriminalroman sedan 1982, som sedan 2008 består av en guldfärgad kofot och ett diplom. Det finns inga uppgifter om prissumman, även om det har utdelats ”en mindre pengarsumma” tidigare än 2008 och främst i jubileumsår.33
30 http://www.augustpriset.se/om-augustpriset [kontrollerad senast 2013-09-26].
31 http://www.augustpriset.se/om-augustpriset/prisets-historia [kontrollerad senast 2013-09-26]. 32
Määttä (2010), s. 274.
Glasnyckeln delas ut för en nordisk kriminalroman eller -novellsamling sedan
1992. Den utdelande instansen är Skandinaviska kriminalsällskapet och ser till att vinnaren får äran, mediauppmärksamhet och en i Småland tillverkad glasnyckel.34
Sedan 1901 tilldelas Nobelpriset ”den som inom litteraturen har producerat det utmärktaste i idealisk rigtning” och pristagaren utses av Svenska Akademien. 35 Nobelpriset har ofta kritiserats på grund av valet, speciellt under prisets första femtio år, eftersom det ansågs tilldelas till för många skandinaver.36 Priset är däremot internationellt, som också uttrycktes av Alfred Nobel i sitt testamente: ”det är min uttryckliga vilja att vid prisutdelningarne intet afseende fästes vid någon slags nationalitetstillhörighet sålunda att den värdigaste erhåller priset, antingen han är Skandinav eller ej”.37 Priset innehåller en guldmedalj, ett diplom och en prissumma (som år 2012 bestod av 8 miljoner SEK).38
Nordiska rådets litteraturpris har som mål ”att öka intresset för
grannländernas litteratur och språk samt för den nordiska kulturgemenskapen” och har sedan 1962 tilldelats ett skönlitterärt verk på ett av de nordiska språken. Prisvinnaren får 350 000 DKK under Nordiska rådets årliga möte på hösten.39
Sedan 1916 har Samfundet De Nio, en litterär institution som instiftades 1913, delat ut ett litterärt pris som kan anses ha haft sin nuvarande form sedan 1921.40
Samfundet De Nios Stora Pris bestod vid början av en prissumma av 3 000
SEK, men den har höjds med tiden så att den numera omfattar 300 000 SEK.41
Stiftelsen Selma Lagerlöfs litteraturpris är en ”belöning för framstående
författare i Selma Lagerlöfs anda” och kan utdelas till prosaförfattare, epiker, barn- och ungdomsförfattare och även facklitteraturförfattare som har skapat verk av betydande litterär kvalitet. Priset har utdelats sedan 1984 och prissumman omfattar 100 000 SEK.42
34 http://hem.passagen.se/skskrim/ [kontrollerad senast 2013-09-26].
35 http://www.nobelprize.org/alfred_nobel/will/testamente.html [kontrollerad senast 2013-09-26]. 36
Venema (1971), ”Hebben literaire prijzen nog zin?”, ss. 2-4.
37 http://www.nobelprize.org/alfred_nobel/will/testamente.html [kontrollerad senast 2013-09-26]. 38 http://www.nobelprize.org/press/nobelfoundation/#/pressrelease/view/nobelprisets-storlek-reduc
eras-foer-att-saekra-kapitalet-paa-laang-sikt-770695 [kontrollerad senast 2013-09-26]; http://ww w.nobelprize.org/nomination/literature/ [kontrollerad senast 2013-09-26].
39 http://www.norden.org/sv/nordiska-raadet/nordiska-raadets-priser/nordisk-raads-litteraturpris/o
m-litteraturpriset [kontrollerad senast 2013-09-26].
40 Määttä (2010), s. 289. 41
http://www.samfundetdenio.se/pdf/De%20nios%20priser.pdf [kontrollerad senast 2013-09-26].
Svenska Akademiens nordiska pris instiftades år 1986 vid Svenska
Akademiens 200-årsjubileum och utdelas till ”mottagare i något av de nordiska länderna, som har gjort betydelsefulla insatser inom något av Akademiens verksamhets- eller intresseområden”.43
Svenska Akademiens ”främsta utmärkelse” är Svenska Akademiens stora
pris som ”stiftades 1786 av Gustaf III och bestod ursprungligen av två
guldmedaljer som första pris i Akademiens årliga tävlingar i vältalighet och skaldekonst”.44 Numera utdelas priset, fortfarande en guldmedalj, oregelbundet och som ”belöning för synnerligen framstående insatser inom något av Akademiens intresseområden”.45
Övralidspriset utdelas årligen av Stiftelsen Övralid som stiftades med
kvarlåtenskapen av författaren Verner von Heidenstam (1859-1940) – Övralid var namnet på Heidenstams sista hem – och består utav en medalj och 250 000 SEK.46 Priset går ”till svenska författare och forskare inom de vetenskaper, som särskilt intresserat [Heidenstam]” och delas numera oftast ut vartannat år till en forskare, vartannat till en författare.47
Den ovanstående översikten är alfabetiskt ordnad, men de följande tabellerna (Tabell 2, 3 och 4) visar att det finns fler mer kvantitativa sätt att sortera dessa priser. Vid de här tabellerna har jag följt Määttäs kategorisering, som också fungerar som titel för hans artikel och som i sin tur är baserad på English nyutvecklade former av Bourdieus kapital: pengar (ekonomiskt kapital), prestige (kulturellt kapital) och publicitet (journalistiskt/medialt kapital). Tabell 2 visar sorteringen när man tittar på prissumman som delas ut till vinnarna, tabell 3 sorterar priserna efter hur många gånger de nämns av källorna som beskrivs här ovan (Steiner, noordseliteratuur.nl och Määttäs urskiljande kategori) och tabell 4 rangordnar efter hur många träffar man får när man söker priserna på Google.
43 Määttä (2010), s. 295.
44 Ibid., s. 295; http://www.svenskaakademien.se/information/pressinformation/2010/sve
nska_akademiens_stor a_pris_2010 [kontrollerad senast 2013-10-24].
45 http://www.svenskaakademien.se/information/pressinformation/2010/svenska_akademiens_stor
a_pris_2010 [kontrollerad senast 2013-10-24].
46 http://ovralid.net/default.asp?Page=priset [kontrollerad senast 2013-10-24]. 47
Pris Prissumma
1 Nobelpriset i litteratur 8 000 000 SEK
2 Nordiska rådets litteraturpris 350 000 DKK 3 Svenska Akademiens nordiska pris 350 000 SEK
4 Samfundet De Nios stora pris 300 000 SEK
5 Bellmanspriset 250 000 SEK
Övralidspriset 250 000 SEK
6 Augustpriset 100 000 SEK
Stiftelsen Selma Lagerlöfs litteraturpris 100 000 SEK
7 Bästa svenska kriminalroman -
Glasnyckeln -
Svenska Akademiens stora pris -
Tabell 2: pengar (ekonomiskt kapital)
Pris Nämns
1 Augustpriset 3
Nordiska rådets litteraturpris 3
2 Nobelpriset i litteratur48 2
Samfundet De Nios stora pris 2
Svenska Akademiens nordiska pris 2
3 Bellmanspriset 1
Bästa svenska kriminalroman 1
Glasnyckeln 1
Stiftelsen Selma Lagerlöfs litteraturpris 1
Svenska Akademiens stora pris 1
Övralidspriset 1
Tabell 3: prestige (kulturellt kapital)
Pris Träffar på
Google49
1 Nobelpriset i litteratur 4 710 000
2 Augustpriset 197 000
3 Samfundet De Nios stora pris 109 000
4 Svenska Akademiens nordiska pris 50 500
5 Svenska Akademiens stora pris 37 500
6 Nordiska rådets litteraturpris 36 200
7 Övralidspriset 35 100
8 Stiftelsen Selma Lagerlöfs litteraturpris 25 800
9 Glasnyckeln 25 300
10 Bellmanspriset 10 400
11 Bästa svenska kriminalroman 3 451
Tabell 4: publicitet (journalistiskt/medialt kapital)
Priserna som redogörs för här ovan anses alltså av Määttä, Steiner och på noordseliteratuur.nl vara av stor betydelse för litteratur inom Sverige. Efter att ha delat in dessa priser i de här ovanstående tabellerna efter deras ekonomiska,
48 Nobelpriset i litteratur anses allmänt som det mest prestigefulla priset inom litteraturen, men på
grund av att Määttä endast behandlar svenska priser blir det inte nämnd i hans lista.
2 Förlagsredaktionens position inom kulturförmedling
I kapitel 1 har aspekten kulturförmedling redan diskuterats, men i detta kapitel, som fokuserar på förlagsredaktionens position inom kulturförmedlingsprocessen på den internationella bokbranschen, ska den behandlas igen. Förlagsredaktionen är en del i denna process – och en viktigt sådan i ljuset av den här uppsatsens ämne – men det finns fler aktörer som spelar en roll. I kapitel 1 har jag redan kort redogjort för aktörer som nordiska institut och litteratursällskap som också är en del av processen samt evenemang som internationella bokmässor vilka fungera som möjligheter att främja ett lands litteratur i utomlands. Av mina erfarenheter som praktikant på ett nederländskt litterärt förlag som utger mycket nordisk litteratur har jag lärt mig att litterära agenter också är väldigt viktiga för förmedlingen från den ena kulturen till den andra. En agent fungerar som representant för en författare och försöker sälja rättigheter till andra länders förlag för att få en så stor publik som möjligt för den representerade författaren. Redaktörer och förläggare på utländska förlag bestämmer sedan om de vill köpa dessa rättigheter av boken och om de vill ge ut den.
I min artikel om synen på August Strindberg i Nederländerna år 2012 har jag beskrivit kulturförmedlingens process och aktörer som deltar i processen.50 Där nämndes följande aktörer: förläggare, redaktörer, scouts, litterära agenter, översättare, medarbetare i nationella organ, kritiker och bokhandlare. Alla dessa aktörer fungerar alltså som kulturförmedlare inom den internationella bokbranschen, men för en mer allmän och utvecklad definition av en kulturförmedlare hänvisas till Petra Broomans verk om detta.51 Som redan beskrevs i kapitel 1 har Broomans utvecklat ett schema över kulturprocessens olika faser och i artikeln om synen på Strindberg har aktörerna kopplats till dessa faser enligt följande schema:
FASER AKTÖRER
Fas 1: upptäckt/introduktion redaktörer, litterära agenter, scouts, nationella organ Fas 2: karantän förläggare, redaktörer
Fas 3: översättning redaktörer, översättare Fas 4: publicering förläggare, redaktörer Fas 5: reception förläggare, bokhandlare Fas 6: post-publicering reception förläggare, kritiker, läsare
Fas 7: kanonisering förläggare, kritiker, nationella organ Tabell 5: kulturförmedlingens faser med aktörer
50
Kruiger (2013), ”Strindberg i Nederländerna år 2012”, ss. 8-9.
Marijan Dovic redogör i sin artikel ’The Editor and the Mediatory Function in a Literary System’ för ”the role of a book editor as a key mediatory function in the literary system” – en position som han anser vara den mest centrala förmedlande och en som intas av en redaktör, även om rollen, liksom andra roller som intas vid produktionen av en bok, enligt Dovic vanligtvis undervärderas eller ignoreras.52
Dovic urskiljer vid den här förmedlande rollen tre kategorier som begränsar redaktörens kulturförmedlande aktiviteter och val: ekonomiska faktorer, politiska (ideologiska) faktorer och sociala faktorer. Dessa begränsande faktorer indikerar alltså att en redaktör inte har ett autonomt sätt att arbeta på utan att hen är tvungen att hålla sig till aspekter som påverkar valen, särskilt när det handlar om den ekonomiska aspekten: ”Separate factors interfere, combine and in the end always connect with economics. This is why one should never forget – even when dealing with other kinds of factors – that the editorial function always intersects with economics.”53 Enligt Dovic bör en redaktör upprätthålla stabiliteten genom att inte riskera förlagets existens på lång sikt genom sina egna redaktionella val. Dovic påpekar också att man inte alltid kan förutse säljsuccéer och att bara en liten del av de utgivna titlarna ger stor vinst. För att kunna hantera detta försöker förläggare bygga upp en grupp av backlistförfattare som kan stå för en ganska säker vinst och som gör det möjligt att ibland ta upp mer riskfulla företag.54
Vid de ekonomiska faktorerna finns det flera aspekter som kan påverka läsarnas efterfrågan på böcker och läsarnas, författarnas och förmedlarnas beteende. Dovic nämner bland annat bokmarknadens storlek, förlagens och försäljarnas mångfald, distribueringskanaler, typer av förlag, tryckmöjligheter och genomsnittliga upplagor, försäljningspriser och -politik, inköpspolitik samt möjligheter till bidrag som ekonomiska faktorer. Vid sidan av detta kan också förlagets organisation påverka redaktörens autonomi; när förlaget är ett aktiebolag fungerar organisationen annorlunda och de ekonomiska målsättningarna är olika än när ett förlag är del av en ideell stiftelse.55
Politiska förhållanden i ett land påverkar val som görs av en redaktör och i Dovics artikel ligger mycket fokus på förhållanden i totalitära länder. I demokratiska länder spelar politiska förhållanden också en roll, fast de går att
52 Dovic (2010), ”The Editor and the Mediatory Function in a Literary System”, s. 213. 53 Ibid., ss. 214-215.
54
Ibid., ss. 215-216.
hitta i förlagets ideologiska riktning eller i policyregler som försöker styra bokmarknadens diversitet. I mindre språkområden fungerar ideologiska faktorer också i uppbyggnaden av en nationell eller lingvistisk identitet, där en redaktör kan ses som ett slags kulturell missionär. Till slut går Dovic in på Bourdieus uppdelning av symboliskt och ekonomiskt kapital och säger att ett förlag borde försöka hitta vägen mellan begränsad produktion, kapitalkrävande investeringar, icke-kommersiell samt mer tonvikt på symboliskt kapital på ena sidan och massproduktion, vinst på kort sikt, kommersiell samt mer tonvikt på ekonomiskt kapital på andra sidan, även om den här uppdelningen är stark förenklad och i praktiken aldrig förekommer på detta sätt.56
Den sista aspekten som Dovic behandlar är sociala faktorer: förläggare och redaktörer utgör en del av ett nätverk där de står i förbindelse med agenter, mediepersoner och andra aktörer med inflyttande som ger de bättre kontroll över förmedlingsmöjligheter. Förhållanden mellan redaktörer, agenter, författare, scouts och översättare bör vara bra för att dra nytta av fördelarna (upptäcka nya talanger och hypes), och särskilt det internationella nätverket är viktigt för förlagets översättningspolitik och bedömning av utländsk litteratur. Kontakter med medierna och litterära institutioner är också viktiga för marknadsföringen och receptionsaspekten. Avslutningsvis säger Dovic att en redaktör försöker behålla, marknadsföra och förstora förlagets symboliska kapital, prestige och identitet. Redaktörer fungerar här som förlagets identitets tredje aspekt, vid sidan av förläggaren och författaren. 57
Medan Dovic går in på rollen av en redaktör hos ett litterärt förlag i allmänhet, redogör Franssen & Kuipers för hur redaktörer på nederländska förlag beslutar sig för att köpa rättigheter av utländsk litteratur, med särskild fokus på engelsk fiktion för vuxna.
Enligt Franssen & Kuipers börjar beslutsprocessen med att samla in information angående tillgängliga manus. Detta görs genom en decentraliserad process och med hjälp av redaktörens nätverk, bestående utav scouts, litterära agenter och vänner inom den litterära världen. Det uppstår en
56
Ibid., ss. 217-220.
klassificeringsprocess där manusen kategoriseras (genre, stil, målgrupp) och bedömas, allt detta med hänsyn till förlagets identitet (förlagskatalogen).58
När informationen om manusen har samlats bestämmer redaktören sig med hjälp av nätverkets kunskaper och expertis om ett manus ska läsas i sin helhet. Manusets kvalitet och succé på den nederländska bokmarknaden är fortfarande osäkra, men genom en positionering inom det litterära fältet (genre, förlaget i hemlandet, utländska förlag som har köpt rättigheterna, författarens status, bokens handling) försöker man få bort denna osäkerhet.59
Redaktörens egen personliga smak kombinerad med övertygelsen om att andra läsare också ska tycka om boken är enligt Franssen & Kuipers viktiga för beslutet om manuset passar in i förlagskatalogen. Den här smaken är enligt de intervjuade redaktörerna svår att definiera och är oftast ett slags emotionell eller intuitiv respons på verket.60
Genom följande retoriska strategier försöker redaktören sedan övertyga sina kollegor inom förlagets övriga avdelningar om verkets potential: genre (målgrupp), anseende (status, prestige), imitation (populära tendenser), innovation (förnyelse) och identitet (förlagets ansikte). Redaktören fungerar ännu en gång som förmedlare för boken, i det här fallet mellan den redaktionella (kreativa) avdelningen och managementavdelningen, och förmedlar den irrationella, emotionella känslan till ett övertygande tal för sina kollegor. Franssen & Kuipers påpekar att det är viktigt att ha en bra bakgrund till boken som säljmotivering for bokhandlare som vill köpa boken och sälja den till läsare.61
Förlagskatalogen spelar enligt Franssen & Kuipers en essentiell roll som förlagets ansikte runtom världen. En konsekvens av detta är att nationella litterära fält blir mer och mer likadana och att det uppstår ett slags mondial litteraturfält med mer eller mindre likartade litteraturtitlar.62
Sammanfattad kan man säga att beslutsprocessen består av följande faser: - att samla in information om manus (genom nätverk)
- att välja vilka manus ska läsas (genom positionering och nätverk)
58
Franssen & Kuipers (2011), ”Overvloed en onbehagen in de mondiale markt voor vertalingen. Nederlandse redacteuren in het transnationale literaire veld”, ss. 67, 74-77.
59 Ibid., ss. 77-78. 60 Ibid., ss. 78-82. 61
Ibid., ss. 82-84.
- att bestämma om manuset passar till förlagskatalogen (genom smak och övertygelse)
- att övertyga kollegor (genom retoriska strategier).
Ekonomiska, ideologiska och sociala faktorer påverkar den här processen, och särskilt den ekonomiska aspekten är viktig eftersom ett förlag oftast fungerar som ett vinstdrivande företag (ekonomiskt mot kulturellt kapital). Redaktörens (internationella) nätverk och förlagskatalogen (förlagets ansikte) är viktiga genom alla faser av processen.
3 Korpus och metoder
Efter att förra kapitlet redogjorde för litterära priser i allmänhet, kulturförmedling och förlagsredaktionens position inom kulturförmedlingsprocessen kommer det här kapitlet handla om korpusen och undersökningens metoder. Först följer en översikt över korpusen som jag har begränsat mig till och sedan ska jag gå in på studiens två undersökningsmetoder. Den första metoden lägger fokusen på böckerna ur korpusen, både på den kvantitativa aspekten (trender) och den kvalitativa aspekten (marknadsföringsmaterial). Den andra metoden är inriktad på förlagens syn på litterära priser och omfattar intervjutekniker och frågeformuläret som kommer att användas vid undersökningen. Undersökningen är alltså en fallstudie av de litterära priserna som har beskrivits i kapitel 1 (ss. 13-15).
3.1 Korpus
Vid uppläggningen av korpusen kom jag först fram till en lista som innehåller 312 titlar av 116 författare (Bilaga B), som också befattar information om prisbelönade titlar av författare som är med i korpuslistan (information om prisvinnare har hittats på det beträffande prisets hemsida). Dessa titlar är översatta från svenska till nederländska, kan klassificeras som vuxenfiktion (alltså ingen barnlitteratur, (själv)biografier eller fackböcker) och är utgivna under perioden 2002-2012 av nederländska förlag.
Listan har tillkommit baserad på information i den svenska Libris katalogen genom att jag har sökt på titlar med svenska som originalspråk och nederländska som översättningens målspråk i de åren som nämns ovan.63 Resultaten ur Libris visade sig inte vara helt konsekventa och korrekta, och på grund av detta har listan kompletterats med hjälp av informationen ur det nederländska kungliga bibliotekets katalog.64
När en korpuslista sammanställs måste man någonstans dra en gräns angående informationen som kan komma fram; fel och brister kan man alltså inte komma undan. Under skrivandet av den här uppsatsen utkom det en bibliografi av översatta svenska och finlandssvenska författare. I ett stort projekt som tog många år och som leddes av Petra Broomans sammanställdes en mycket omfattande
63
http://libris.kb.se.
bibliografi av författare från 1491 till 2007.65 Perioden som min korpus omfattar passar alltså delvis in i bibliografin och efter att ha tagit ett stickprov kan konkluderas att min korpus innehåller korrekt information när man jämför den med Broomans och Kroons bibliografi. Stickprovet har utförts med tre författare (Mankell, Ekman och Nesser) för att kunna se om alla titlar i min korpus och genre kommer överens med de relevanta titlarna i bibliografin och tvärtom, och resultat var att samtliga överensstämde.
På grund av det stora antalet böcker som har givits ut under den utvalda perioden och faktumet att antalet svenska litterära priser är för stort för att ta upp inom tidsramen och storleken av den här studien, har korpusen begränsats. Vid redogörelsen för de olika metoderna för undersökningen kan läsas vilken begränsning av korpusen har genomförts och varför detta har gjorts.
3.2 Metod
3.2.1 Böckernas analys
Den kvantitativa analysen
Den här undersökningen utgår från en lista över 312 titlar som har givits ut under perioden 2002–2012 i Nederländerna. En del av dessa titlar eller författare av dessa titlar har prisbelönats med en eller flera av de elva priserna som har beskrivits i kapitel 1.3. Den kvantitativa analysen ingår på den här listan och lyfta fram påfallande aspekter och möjliga trender, och på detta sätt fungera som allmän redogörelse för de litterära priserna inom den nämnda perioden. Korpusen ska analyseras genom att titta på den årliga fördelningen över den behandlade perioden och redogöra för antalen utgivna böcker och prisbelönade böcker och författare. Vidare ska analysen innehålla en beskrivning av de olika pristyper (bokpriser och oeuvrepriser) och en redogörelse av hur priserna är fördelade över de olika förlagen.
Den kvalitativa analysen
För den kvalitativa analysen av marknadsföringsmaterial för böckerna har jag gjort ett urval av tolv böcker ur korpusen eftersom en analys av alla prisbelönade
65 Broomans, P (huvudred.) & I. Kroon (2013), Zweedse en Zweedstalige Finse auteurs in
titlar och prisbelönade författares titlar skulle vara för omfattande. Materialet ska analyseras för att visa hur litterära priser förekommer på bokens marknadsföringsmaterial och vilken plats de intar bland andra aspekter som förekommer på marknadsföringsmaterialet. Urvalet av de tolv böckerna har baserats på prisbelönade böcker (4), oeuvrepriser (5) eller andra vidkommande aspekter (3). Det handlar om tolv författare vars senaste bok (och tillhörande marknadsföringsmaterial) har givits ut i Nederländerna. Jag har tagit med dem i analysmaterialet eftersom jag antagit att detta material var bäst tillgängligt. Vid urvalet har jag sett till att, om möjligt, alla elva priser ur kapitel 1.3 har tagits med som utgångspunkt för att ta upp en författare i listan. En redogörelse för urvalet av böckerna hittas i Bilaga C.
Att marknadsföra litteratur kan på många olika sätt och under min tid som praktikant hos De Geus har jag sett att marknadsföring sker på olika fronter, från webbsidor och tidningar till författarbesök och samarbete med bokaffärer. Förlag annonsera sina nya böcker genom Facebook och Twitter, på deras egen hemsida och genom att skicka pressmeddelanden till relevant press. Det skickas läsexemplar av de nya böckerna till kritiker för att få recensioner, det organiseras författarbesök i Nederländerna och Belgien – där författare åker runt i landet och ger föreläsningar och signerar böcker – och det organiseras intervjuer mellan författare och kritiker eller journalister för en större artikel om boken. Boken själv presenteras i förlagskataloger (som görs för bokhandlare som kan överväga om de vill köpa förlagets titlar) och i bokaffärer med instore marknadsföringsmaterial (affischer, bilder) och den faktiska boken själv, som har ett visst omslag, en omslagstext om bokens innehåll och information om författaren. Ibland bestämmer förlagets PR-avdelning att de vill spendera pengar på en stor kampanj med affischer på publika platser genom en så kallad Abri-kampanj (marknadsföringsaffischer på stadsmöblemang, som ursprungligen började vid affischer på busshållplatser (”abri” betyder väntkur)), men det beror på hur stort det satsas på bokens potentiella säljsuccé. 66 Videofilmer om boken på videowebbplatser, som blir använda på Facebook och förlagets hemsida eller
66
länkas till på Twitter, förekommer mer och mer som marknadsföringsaspekt, fast ännu inte i hög utsträckning i Nederländerna.
Den här uppsatsen fokuserar på hur litterära priser används inom köp och marknadsföring vilka som är stadier inom bokens tillverkningsprocess, vilket bokens förlag har inflytande på. Därför har jag valt att analysera det nedanstående PR-materialet som har sammanställts av förlag:
- bokomslaget som kan anses som ”bokens ansikte”, den bild av boken som publiken kan känna igen
- bokomslagstexten som står på bokens baksida och fungerar som sammanfattning och/eller beskrivning av bokens innehåll
- författaresinformation på boken som ger publiken lite information om författare som har skrivit boken
- texten i förlagskatalogen som har gjorts för bokhandlare och innehåller alla viktiga aspekter av bok som ger den säljpotential
- författarinformation på förlagets hemsida som är lättillgänglig information om författaren.
De ovanstående fem marknadsföringsmaterialen är relativt lätt att få tag på jämfört med annat material som har beskrivits här ovan (t. ex. abri-kampanjer och instore marknadsföringsmaterial). Informationen om litterära priser på böckerna (omslaget, omslagstexten, författarinformation) kan ge en bild av hur priserna används för bokaffärernas kunder. Texten i förlagskatalogen visar hur priserna används (eller inte används) för bokhandlare och författarinformationen på förlagets hemsida är en kort sammanfattning av författarens liv och verk och det är intressant att se om priser nämns där.
3.2.2 Förlagens syn på litterära priser
Intervjuteknik
mellan 1980–2008.67 I hennes uppsats har hon tagit kontakt med nederländska förlag för att få information om deras hållning till dansk barn- och ungdomslitteratur och det stämmer metodiskt sett till stor del överens med min undersökning där jag vill titta på förlagens syn på litterära priser.
I boken Interviewen in de praktijk går Dick van der Lugt in på den skrivna intervjun med specifik inriktning på den journalistiska intervjun. Intervjutekniken som jag kommer att använda i min undersökning har tydligen inte något journalistisk utgångspunkt, men de praktiska aspekterna som Van der Lugt tar upp i sin bok kan också användas vid en intervju med akademiska utgångspunkter.
Van der Lugt urskiljer sex sätt att utföra en intervju på: personligen, via telefon, via brev, via e-post, på webben eller på Twitter.68 Den stora fördelen med en personlig intervju är att man också kan använda kroppsspråk och den stora fördelen med en muntlig intervju (personlig eller via telefon) är att man kan fråga vidare när man vill ha ett tydligare svar. Däremot tar muntliga intervjuer mer tid och man måste bestämma en tidpunkt då man ska utföra intervjun. En skriftlig intervju via e-post kan vara praktiskt när man vill:
- få svar på rutinfrågor - kontrollera fakta
- komma i kontakt med personer som befinner sig långt borta eller i en annan tidszon
- fråga flera personer samma sak
- få ovilliga källor att bli mer villiga att svara på frågorna.
Det som nämns som nackdelar – vid sidan av de som redan nämndes här ovan – är att källornas trovärdighet och verkliga identitet är svåra att fastställa och att citaten är i skriftspråk istället för talspråk. Van der Lugt tillfogar som fördel att en e-postreaktion nog alltid är bättre än ingen reaktion alls.69
Westerhof går också in på olika slags frågor och urskiljer slutna och öppna frågor. De förstnämnda frågorna ger relativt snabbt ett tydligt svar, men kan också leda
67 Westerhof (2009), ”Dansk børne- og ungdomlitteratur i hollandsk oversættelse mellem
1980-2008. En kvantitativ og kvalitativ analyse”.
68 Van der Lugt (2013 [2006]), Interviewen in de praktijk. Interviewers, geïnterviewden en het
interview, s. 58.
till att man inte kan svara mer nyanserat än man egentligen vill. Öppna frågor ger den intervjuade personen mer möjligheter att förtydliga sina svar och är ett bra sätt att få information om motiv och åsikter, medan dessa frågor också kan leda till att svaren blir för långa och att de inte längre passar till intervjuarens intention. Till slut påpekar Westerhof att det är viktigt att formulera tydliga (inga otydliga begrepp och dubbla negationer) och neutrala (icke-ledande) frågor.70
Frågeformuläret
Westerhof följde bland annat Van der Lugts metoder angående intervjutekniker men tillfogade också någonting som inte nämndes av de använda forskarna: hon introducerade sig själv genom ett telefonsamtal till förlaget. Eftersom det visade sig att detta fungerade bra, ska jag också först introducera mig själv och undersökningen genom ett telefonsamtal till förlaget. På detta sätt får jag att veta vilken person jag ska fråga för min undersökning. Därefter ska jag skicka kontaktpersonen mitt frågeformulär via e-post, så att hen själv kan bestämma när frågorna ska besvaras och så att det finns tid att förtydliga svårigheter hos en kollega när det behövs.
Frågeformuläret ska vara detsamma för alla förlagen och innehåller nio konkreta frågor som är icke-ledande för att inte påverka den intervjuade personen och för att inte få kulturellt önskvärda svar. Formuläret är indelad i tre teman: köpprocessen, litterära priser och svenska litterära priser. Det första temat är för att få en bild av hur förlaget hanterar köpprocessen där litterära priser kan vara en del. Denna aspekt har också beskrivits i kapitel 2, men här ska tittas på om de intervjuade redaktörernas roll stämmer överens med denna redogörelse. Det andra temat handlar om litterära priser i allmänhet och ska fungera som ledtråd av förlagens syn på fenomenet och dess förhållande till andra möjliga unique selling
points av böckerna som utges. Det tredje och sista temat går in på svenska priser
och passar in i uppsatsens fallstudie och med denna information kan jag också jämföra om uppgifterna som redaktörer ger stämmer med informationen som kommer fram vid analysen av marknadsföringsmaterialet.
70
Köpprocess:
1. Genom vilka personer och på vilket sätt får du information om nya titlar? 2. På vilket sätt hittar du information om titlarna/författarna förutom det som
redan överlämnats till dig av agenter/förlagspersoner?
3. Vilka aspekter iakttas när du bestämmer dig att köpa rättigheter till en titel?
Litterära priser:
4. Hur använder man litterära priser på ditt förlag angående köpet och marknadsföringen av böcker?
5. Vilka priser spelar en avgörande roll vid beslutet om att köpa en titel? Varför dessa priser?
6. På vilket sätt spelar förlagets identitet en roll för vilka priser anses som viktiga?
7. Blir priserna som författaren/boken har vunnit alltid nämnda på boken och/eller i marknadsföringsmaterialet? Varför eller varför inte?
Svenska litterära priser:
8. Vilka svenska litterära priser anser du är de viktigaste för böcker som kommer att ges ut av ditt förlag?
9. Hur beskriver du svenska litterära priser för bokens publik? Till exempel: blir namnen anpassade till nederländska?
4 Analys och resultat
Detta kapitel redogör för analysen som har gjorts med hjälp av de undersökningsmetoder som beskrivs i kapitel 3. Först går jag in på den kvantitativa aspekten av korpusen genom ett titta på en årlig fördelning, olika pristyper och en fördelning efter förlag. Sedan redogör jag för analysen av PR-materialet genom att titta på bokomslag, omslagstexter, författaresinformation på boken, förlagskatalogens innehåll och författaresinformation på förlagens webbsidor. Kapitlet avslutas genom en beskrivning av analysen av inskickade svaren på frågeformuläret som har beskrivits i kapitel 3.
4.1 Kvantitativ korpusanalys
Årlig fördelning
Totalsumman av de utgivna böckerna som ingår i korpusen angående den undersökta perioden är 312. 30 (9,6 %) av dessa böcker är prisbelönade och 131 (42 %) är skrivna av författare som under sin karriär har tilldelats ett pris. Det nedanstående diagrammet (Diagram 1) redogör för en fördelning av dessa böcker år för år. Diagrammet omfattar också information om hur många av böckerna som var pristagare i dessa enskilda år och hur många av böckerna som är skrivna av prisvinnande författare. Priserna som är medräknade är alltså de priser som tillhör gruppen som nämns på ss. 13-15.
Diagram 1: Fördelning av utgivna böcker 0 5 10 15 20 25 30 35 40 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Det är påfallande att se att antalet böcker av prisbelönade författare är ganska konstant med antalet utgivna böcker. En ökning eller minskning i antalet utgivna böcker leder till en liten ökning eller liten minskning i antalet utgivna böcker av prisbelönade författare, medan detta inte gäller i samma mån för prisbelönade böcker. Samtidigt flukturerar antalet utgivna böcker medan de andra två linjerna (böcker av prisbelönade författare och prisbelönade böcker) är mer konstanta.
Pristyper
Till böckerna som har givits ut under perioden 2002–2012 tilldelades 32 priser (två böcker fick två priser). Angående de svenska priserna tilldelades 15 böcker Bästa svenska kriminalroman och 10 böcker Augustpriset. Sex av dessa böcker fick den samnordiska Glasnyckeln och en fick Nordiska rådets litteraturpris.
Av de utgivna författarna i de undersökta åren har 38 (av 116) (32,8 %) vunnit ett eller flera priser. Två författare (1,7 %) har vunnit sex priser, resten har vunnit fyra eller färre. Angående oeuvrepriser finns det fyra författare (3,4 %) som har vunnit tre oeuvrepriser, lika många som har vunnit två oeuvrepriser. Nio (7,8 %) har vunnit ett oeuvrepris och resten (85,3 %) har inte funnit ett av de undersökta oeuvreprisen. Det finns tre författare (2,6 %) som har vunnit fyra bokpriser och samma antalet av författare gäller för de som har vunnit tre bokpriser. Fem författare (4,3 %) tilldelades två bokpriser och sjutton författare (14,7 %) har vunnit ett bokpris.
Förlag
I korpuslistan, som omfattar perioden 2002-2012, hittas namn på 28 olika förlag som har givit ut skönlitterära böcer för vuxna som är översatta från svenska till nederländska. År 2012 bestod denna lista av 21 förlag som är aktiva på den nederländska bokmarknaden då några har sammanfogats och vissa är imprints till andra förlag. I min analys har jag gjort skillnad på nio förlag och en kategori som jag kallar för ’övriga’, där förlagen som har givit ut få böcker har sammanfogats.
Diagram 2: Utgivna böcker 2002–2012 (totalsumma: 312 utgivna böcker)
Förlaget De Geus har utgivit 49,7 % (155 böcker) av alla korpusböcker och är alltså den största spelaren på den nederländska bokmarknaden angående svensk skönlitteratur för vuxna under de senaste tio år. De Geus följs av Ambo Anthos med 36 böcker (11,5 %) och Signatuur med 24 böcker (7,7 %).
De trettio prisbelönade böckerna under perioden 2002–2012 har givits ut av sex olika förlag (Diagram 3). De Geus har givit ut hälften (15) av dessa böcker: fem Augustprisvinnare, sju Bästa svenska kriminalromaner, tre Glasnyckelvinnare och en Nordiska rådets litteraturprisvinnare.71 Sju av dessa böcker kommer från Signatuur och fem har utgivnas av Ambo Anthos. Cargo, De Rode Kamer och Prometheus Bert Bakker har alla givit ut en prisbelönad bok.
Diagram 3: Prisbelönade böcker 2002–2012 (totalsumma: 30 prisbelönade böcker)
Ännu en gång blir De Geus det största förlaget i ett diagram. Nedanstående diagrammen redogör för utgivna böcker av prisbelönade författare. 74 av alla dessa böcker (56,5 %) har givits ut av De Geus. Ambo Anthos har givit ut 19 böcker av prisbelönade författare, följd av Signatuur med 14 böcker.
71
Johan Theorins Nattfåk (Nachtstorm på nederländska) vann både Bästa svenska kriminalroman 2008 och Glasnyckeln 2009.
De Geus Ambo Anthos
Signatuur övriga
Bruna Cargo
Prometheus Bert Bakker Mistral
De Rode Kamer Q
De Geus Signatuur
Ambo Anthos Cargo
Diagram 4: Böcker av prisbelönade författare 2002–2012 (totalsumma: 131 böcker)
När man kombinerar alla aspekter, såväl antalet utgivna böcker som antalet prisbelönade böcker och böcker som är skrivna av prisbelönade författare (Tabell 6), kan man konkludera att Signatuur, Ambo Anthos och De Geus verkar anse att en författares prislista är en viktig aspekt när beslut fattas om huruvida en bok ska ges ut eller inte. Deras böcker är till respektive 58,3 %, 52,8 % och 47,7 % skrivna av prisbelönade författare. Signatuur och Ambo Anthos har dessutom tillsammans med De Rode Kamer det högsta procenttalet prisbelönade böcker. Q och Mistral har i båda fallen inga prisbelönade böcker eller böcker av prisbelönade författare alls.
% av utgivna böcker som är prisbelönade
% av utgivna böcker som är skrivna av prisbelönade författare Ambo Anthos 13,9 52,8 Bruna 0 37,5 Cargo 6,7 26,7 De Geus 9,7 47,7 De Rode Kamer 11,1 22,2
Prometheus Bert Bakker 7,7 30,8
Q 0 0
Signatuur 29,2 58,3
Mistral 0 0
övriga 0 34,8
Tabell 6: Procenttal av utgivna böcker (2002–2012) som är prisbelönade böcker och böcker skrivna av prisbelönade författare
Diagram 5 redogör för de olika bokpriserna som delats ut till böckerna som är utgivna i Nederländerna under perioden 2002–2012 och hur de är fördelade bland förlagen. I linje med de föregående diagrammen spelar De Geus en stor roll igen: de har givit ut hälften av alla Augustprisbelönade böcker, nästan hälften av alla Bästa svenska kriminalromaner, hälften av böckerna som belönats med Glasnyckeln och den enda boken som belönats med Nordiska rådets litteraturpris. Signatuur är den näst största spelaren här (med en Augustprisbelönad bok, fyra Bästa svenska kriminalromaner och två Glasnyckelpristagare) och Ambo Anthos
De Geus Ambo Anthos
Signatuur övriga
Bruna Cargo
