seasonal seasonal adaptation in

In document Cover Page The handle (Page 51-67)

Detta tema lägger fram faktorer som skyddar unga från att utveckla riskbeteende som i senare skede leder till brottsliga handlingar. Information om vilka faktorer som är av betydande roll och utgör skydd presenteras här.

Avsnittet avslutas med sammanfattning av skyddsfaktorer.

5.1.1 Familjens roll

Mattson m.fl. (2020) studerar unga lagöverträdare som löper risk för att bli involverade i grova brott, bland annat våldsbrott med skjutvapen.

Skyddande faktorer som har identifierats i studien är stark familjeanknytning och strikt föräldrakontroll som utgör skydd från att unga ägnar sig åt brottslighet. Även unga som är involverade i grova våldsbrott har i undersökningen uppgett att bra anknytning till familjen och hårdare kontroll från föräldrarna hade kunnat hindra dem från att engagera sig i kriminalitet. Merrin m.fl. (2020) har gjort en kartläggning av unga lagöverträdare som har rapporterat att de är aktiva inom kriminella gäng.

Kartläggningen visar att familjeanknytning är en av främsta skyddsfaktorer som förhindrat en del unga från att ansluta sig till gäng. Familjer med strikt föräldrakontroll hindrar sina barn från att vistas i områden som medför risk för inblandning med gängkriminella. Merrin m.fl. (2020) drar ett samband mellan bristande föräldrakontroll och ökad involvering i kriminella gäng hos unga.

Wheeler m.fl. (2017) drar liknande slutsats och menar att hårdare föräldrakontroll utgör en skyddsfaktor som skyddar unga från att hamna i kriminalitet. Föräldrar med strikt och hård föräldrakontroll minimerar sina barns brottsbenägenhet genom att kontrollera aktiviteter som riskerar att leda barnen till brott. En annan skyddsfaktor som Wheeler m.fl. (2017) har identifierat är ungdomars relation till sin familj. Unga med stark anknytning

till sin familj dras mindre till kriminalitet och droger. Ungdomar uppvuxna under hälsosamma familjeförhållanden med bra familjerelation visar bättre självkontroll och mindre bruk av alkohol och narkotika. Killoren m.fl. (2021) bekräftar vikten av familjeanknytning som skyddsfaktor i sin studie. Utöver föräldrarnas roll, visas syskonens roll som mycket viktigt i skyddet av unga.

Känslomässiga och gynnsamma syskonrelationer, hindrar unga från att lockas till brottsliga handlingar och droger.

Kapetanovic m.fl. (2019) undersöker sambandet mellan föräldrar samt ungdomars relation och ungas brottslighet i Sverige. I sin studie konstaterar Kapetanovic m.fl. (2019) att tonårsperioden medför ökat riskbeteende hos unga. För att föräldrarna ska kunna vidta skyddande åtgärder, behöver föräldrarna ha insyn i barnens riskbeteende. En bra föräldra-barnrelation identifieras som skyddsfaktor mot ungdomsbrottslighet, alkohol- och droganvändning. Ungdomar som har nära relation med sina föräldrar brukar själva avslöja sina riskbeteenden vilket ger föräldrarna chansen att skydda barnen. Vidare skriver Kapetanovic m.fl. (2019) att en annan skyddsfaktor är föräldrarnas förmåga att skydda och vägleda sina barn.

Föräldrar som har tillräckliga kunskaper om hur barnens riskbeteende ska hanteras kan skydda sina barn i större utsträckning än föräldrar som saknar kunskaper inom området.

Wheeler m.fl. (2017) presenterar sambandet mellan familjevärderingar och ungas brottslighet i sin studie. Studiens resultat visar att ungdomar med starka familjevärderingar löper mindre risk för risktagande beteende och kriminalitet. Detta bekräftas av Killoren m.fl. (2021) som belyser vikten av starka familjevärderingar hos ungdomar som en viktig skyddsfaktor. Unga med starka familjevärderingar visar högre känsla av välbefinnande och högre nivåer av anpassningsbarhet. Killoren m.fl. (2021) menar att ungdomar med starka familjevärderingar och välfungerande familjer hamnar i mindre utsträckning i kriminalitet och missbruk i jämförelse med andra.

5.1.2 Könsnormer och uppfostran

Kapetanovic m.fl. (2019) betonar att det finns könsskillnader i föräldrarnas uppfostringsmetoder och relation till ungdomar. Flickor har bättre relation

med sina föräldrar i jämförelse med pojkar och gynnas mer av föräldrarnas skydd. Enligt Kapetanovic m.fl. (2019) kan flickors relation till föräldrarna kopplas till att flickor är mer emotionellt beroende av sina föräldrar. Även hur föräldrar kontrollerar sina barn är relaterad till barnets kön. Föräldrar anses utöva mer kontroll mot flickor medan killar bli mindre kontrollerade.

De La Rue m.fl. (2014) bekräftar vikten av hård föräldrakontroll som en skyddsfaktor som ger särskild effekt hos flickor. Flickor gynnas av hård föräldrakontroll i större utsträckning än pojkar i samma ålder. Flickor som är med i kriminella gäng har upplevt svagt föräldrastöd samt föräldrakontroll med dålig anknytning till föräldrarna (De La Rue m.fl., 2014).

Även Wheeler m.fl. (2017) redogör i sin studie för att flickor löper mindre risk att utveckla riskbeteende och involveras i brottsliga aktiviteter.

Riskbeteende och benägenhet att begå brottsliga handlingar når sin högsta punkt vid 18 års ålder. Dock sker denna utveckling långsamt hos flickor i jämförelse med pojkar. Wheeler m.fl. (2017) menar att flickors mindre brottsbenägenhet kan förklaras med rådande könsnormer hos familjerna och i samhället. Flickor får lära sig från tidig ålder om könsnormer och hur de ska förhålla sig till normerna. Wheeler m.fl. (2017) menar att exempelvis bli berusad, hamna i slagsmål och vistas utomhus utan tidsbegränsning är några saker som flickor inte tillåts att göra medan det är mer socialt acceptabelt att pojkar gör detta.

5.1.3 Skola och bostadsområde

Ellis m.fl. (2015) Studie undersöker grannsamanhållning och känslan av samhörighet hos somaliska flyktingar bosatta i USA och Kanada. Resultatet visar att täta sociala kontakter i granngemenskapen är en skyddsfaktor som håller unga borta från brottslighet. Granngemenskapen fungerar som en stor familj som håller koll på unga. Vidare skriver Ellis m.fl. (2015) att det finns ett tydligt samband mellan känsla av tillhörighet och låg nivå av våld- och brottsbenägenhet hos unga somaliska flyktingar bosatta i USA och Kanada.

Somaliska ungdomar som har bott i stadsdelar där känslan av tillhörighet i granngemenskapen har varit låg visar högre brottsbenägenhet. Ellis m.fl.

(2015) menar att känslan av tillhörighet i granngemenskapen kan vara

mellan alla som bor i ett visst bostadsområde oavsett kulturell eller etnisk samhörighet, men även mellan grupper från samma kultur och etnicitet.

Mattson m.fl. (2020) belyser skolans roll i unga lagöverträdares utveckling i sin studie. Mattson m.fl. (2020) menar att ju starkare skolanknytning unga har, desto mindre blir risken att de hamnar i riskzon. Detta under förutsättning att skolan skapar en trygg miljö utan mobbning, våld och gäng närvaro. Skolan riskerar däremot att omvandlas till en riskfaktor om skolan inte arbetar för att göra skolmiljön trygg. Merrin m.fl. (2020) har undersökt sambandet mellan ungas anknytning till skolan och ungas delaktighet inom kriminella gäng. Studien visar att stark skolanknytning hos unga minskar risken för gäng inträde upp till 60 procent. Merrin m.fl. (2020) hävdar att unga med svagare skolanknytning riskerar att hamna i gäng i högre utsträckning.

5.1.4 Sammanfattning av skyddsfaktorer

Sammanfattningsvis visar studierna i detta avsnitt att positiva familjefaktorer utgör skydd mot ungdomsbrottslighet. Exempelvis leder en nära relation mellan föräldrar och barn till att unga hamnar mindre i brottslighet. Detta utifrån att de själva berättar om sina riskbeteende, vilket ger föräldrarna möjlighet att stödja unga till att upphöra med beteendet som medför en risk för ungdomsbrottslighet. Även en strikt föräldrakontroll hjälper föräldrarna att hålla uppsikt över vilka barnen umgås med och vilka miljöer barnen vistas i. Vidare blir det tydligt att barn från familjer med starka familjevärderingar inser att en del beteende är ofördelaktig och undviker därför dessa beteenden för att följa familjens värderingar. Det påvisas att familjens uppfostringsmetod och värderingar skyddar flickor mer än pojkar från att utveckla riskbeteende och involveras i brottslighet.

Detta då rådande könsnormer i familjen och samhället i beskriver hur flickor ska vara och uppföra sig i högre utsträckning. Däremot är pojkar mer fria att ha normbrytande beteende. Detta leder på sikt, till att pojkar hamnar i större utsträckning i brottslighet än flickor. Unga som växer upp i bostadsområde med stark grannsamverkan hamnar mindre i brottslighet. Grannsamverkan hjälper föräldrarna att bevaka sina barn. Ytterligare kan skolan utgöra skydd då unga med stark skolanknytning hamnar mindre i brott än unga med svaga skolanknytning.

In document Cover Page The handle (Page 51-67)