Stadsplanering och arkitektur har betydelse för var i staden inhägnade flerbostadshus återfinns men stadens sociala geografi visade sig också ha betydelse. Med utgångspunkt i en studie av Salonen (2012) undersök- tes huruvida det fanns ett samband mellan Malmös segregationsmönster och var i staden de inhägnade flerbostadshusen är belägna. Salonens (ibid) studie visade att Malmö har en med svenska mått ganska unik social geografi. Staden är relativt befolkningstät och kompakt, har få ekonomiskt resursrika områden med en homogen befolkning född i Sverige men däremot många ekonomiskt resursfattiga områden med
en stor koncentration av invånare födda utanför Norden och Västeuropa. Genom en analys på SAMS-nivå framträder i studien hur Malmös segregationsmönster har förändrats mellan 1990 och 2008 (Salonen 2012).8
Figur 7.3. Inhägnade flerbostadshus i relation till Malmös segregationsmönster. Det inringade området har utvecklats från integrerat till segregerat under perioden. Här återfinns ett kluster av inhägnade flerbostadshus.
8 Datamaterialet har tagits fram med hjälp av databasen GeoSweden, som utvecklats av Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet i samarbete med SCB. Det segregationsindex som färganalysen baseras på bygger på data rörande individers boende, familjestatus, sysselsättning, inkomster, utbildning mm och uttrycks genom två variabler: ekonomisk och etnisk sammansättning. Variablerna visar, var för sig och sammantaget, fördelningen på individ- och hushållsnivå inom ett SAMS-område. SAMS står för Small Areas for Market Statistics och är en indelning som bygger på kommunernas delområden i större kommuner och på valdistrikt i mindre kommuner. För en mer omfattande metodgenomgång se Salonen (2011).
Av kartan framgår att de flesta områden är relativt oförändrade under perioden.9 Den viktigaste förändrin-
gen som kan urskiljas är en minskning av socioekonomiskt och etniskt integrerade områden.10 Framför
allt har de ekonomiskt resursfattiga områdena med en hög koncentration av utrikesfödda invånare blivit fler. 52 % av Malmös befolkning bor nu i dessa områden (Salonen 2012). Staden har med andra ord blivit alltmer polariserad.
I relation till förekomsten av inhägnade flerbostadshus framträder ett tydligt resultat: 75 % av dessa åter- finns i socioekonomiskt resurssvaga områden med en hög koncentration av utrikesfödda invånare. Vidare är det särskilt intresseväckande att hälften av dessa finns i områden som 1990 i varierande grad var socio- ekonomiskt och etniskt integrerade men som 2008 är segregerade. Ett exempel är det inringade området i kartan, som utgörs av delområdena Östra Sorgenfri och Annelund. Här återfinns ett kluster med ett tju- gotal inhägnade flerbostadshus. Putnam (2007) menar att snabba förändringar av befolkningsstrukturen i ett bostadsområde åtminstone initialt genererar otrygghet, social spänning och rädsla för det främmande. På sikt kan detta överbryggas men det förutsätter att fientligheten inte växer sig för stark och att det finns konkreta, fysiska förutsättningar för att möta främlingen i vardagen. Det senare är inte givet i den polar- iserade staden där den horisontella fragmenteringen medför såväl en fysisk som social distans. Kombina- tionen av försämrade socioekonomiska förhållanden och en förändrad befolkningssammansättning i ett bostadsområde underlättar sannolikt inte.
Kartbilden visualiserar hur den övergripande processen av tilltagande polarisering av staden tycks påverka hur människor upplever sin vardagsmiljö och hur de väljer att hantera denna. Det är också något som bekräftas av flera av intervjupersonerna som identifierar strukturella förändringar och dess lokala uttryck som risker i närmiljön som har motiverat föreningarna att inhägna.11 Sociala problem och oordning inte
minst i närliggande bostadsområden med en större socioekonomisk utsatthet var till exempel något som flera intervjupersoner berörde när de talade om vad som var negativt med det egna bostadsområdet. Rolf, som är ordförande i en stor bostadsrättsförening i södra Malmö där han också har bott i 30 år, sade under intervjun att han trivdes bra i föreningen och alltid har känt sig trygg men att närmiljön har förändrats se- dan mitten på 1990-talet. Hans bostadsområde tillhör dem som har övergått från att vara relativt integre- rade till segregerade avseende båda variablerna. Han tycker inte längre att det är en bra miljö, framför allt inte för barn och ungdomar och är glad att hans egna barn är utflugna hemifrån och från bostadsområdet:
Rolf: Här händer lite för mycket. Det är inte kul att bo här längre. Polisen kör här på cykel- banorna var och varannan kväll och jagar folk.
Förändringar till vad man upplever som försämrade förhållanden i det egna området, liksom i närliggande områden, lyfts fram som en del av motivet bakom beslutet att inhägna i intervjuerna med Rolf och andra representanter för bostadsrättsföreningar belägna i områden som har övergått från att vara integrerade till ekonomiskt och etniskt segregerade. Intervjupersonerna pekar på en ökad social oordning som de förklarar både genom försämrade socioekonomiska förhållanden och en förändrad befolkningssammansättning.
9 Ett område som har samma färg 2008 som 1990 kan naturligtvis ha förändrats avseende de båda variablerna utan att detta ger utslag.
10 1990 bodde närmare två tredjedelar av Malmös befolkning i socioekonomiskt och etniskt blandade områden. 2008 har denna andel minskat till under hälften av befolkningen.
11 Intervjupersonerna pekar på såväl övergripande samhällsomvandlande processer – förändringar på arbets- och bostadsmarknaderna, migration och globalisering – som lokala uttryck för dessa – exempelvis ungdomar som inte har något att göra - som relevanta att beakta för att förstå utvecklingen i den egna närmiljön.
