Intervjupersonerna menar att unga hanterar sina upplevelser av våld väldigt individuellt. Vissa söker hjälp, men inte alla. En intervjuperson menar att alla unga som blir utsatta för våld nödvändigtvis inte behöver stöd och hjälp från professionella.

Man vill klara det själv men samtidigt så är det jättesvårt (Intervjuperson 1).

Citatet ovan visar på att unga vill klara sig på egen hand, samtidigt är det väldigt svårt för unga att hantera situationen själv. Enligt Ashley och Foshee (2005) värderar unga självständighet högt och är en anledning till att få unga söker efter stöd och hjälp (Ashley & Foshee 2005). Vidare framför Weisz et. al (2007) att unga ofta inte vet hur de ska få tillgång till professionell hjälp samt att hjälpsökande kan hota den unga självkänsla och känsla av självständighet (Weisz et. al 2007).

Dessutom nämner Thunberg (2019) att alla unga våldsutsatta inte är i behov av professionellt stöd. I vissa sammanhang kan det vara tillräckligt att bearbeta händelsen med hjälp av nätverket eller den inre psykologiska kapaciteten (Thunberg 2019). Detta betyder att värdet av självständighet och att klara sig på egen hand prioriteras. Trots att det finns ett hjälpbehov väljer en del unga våldsutsatta att hantera upplevelsen på egen hand för att inte gå miste om sin självständighet. Dessutom kan vissa unga med erfarenhet av våldsutsatthet hantera händelsen utan professionellt stöd och istället använda sig av familj, vänner eller sin egen motståndskraft.

Tre av intervjupersonerna upplever att konsekvenser som kan medfölja av att vara ung och våldsutsatt är den kontroll av nätverket som partnern utövar, vilket också ofta leder till ensamhet.

På de här lite osunda relationerna är det oftast så att man gärna vill att de lite gör sig av eller vill förstöra kompisrelationerna, men de vill också lite kontrollera kontakten med familj (Intervjuperson 3).

De kan vara att man säger upp sitt nätverk, sitt liv, det är jobbigt att träffa kompisar för de undrar

”vad håller du på med?” eller varför är det på det här sättet?”. Man drar sig undan och tappar trygghetsrelationer och även föräldrar kanske man klipper med för att det blir för jobbigt. Om de märker att någonting inte stämmer riktigt eller att den unga drar sig undan eller undrar kanske, blir oroliga och då blir alternativet att göra slut eller så, då kanske man väljer bort sina föräldrar. Vilket inte är så konstigt för det är ju där man är i livet, man är ung, man är på väg ut till något annat. Så det är väl att man blir mer och mer ensam (Intervjuperson 5).

Det intervjupersonerna antyder i citaten ovan indikerar på att våldsutsattheten kan medföra att förövaren begränsar och kontrollerar den ungas kontakt med nätverket, vilket kan medföra att denne förlorar kontakten med dem. I sin tur leder det till en form av isolering och att den unga blir väldigt ensam. Det faktum att den unga kan förlora kontakten med sitt nätverk kan förstås genom stigmatisering. Enligt Goffman (2011) kan stigmatisering leda till isolering och osäkerhet kring hur andra kommer att uppfatta en. Denna osäkerhet kan leda till en känsla av att bli ifrågasatt (Goffman 2011). Det finns således en rädsla hos den våldsutsatta över hur andra kommer att uppfatta denne och därav hålls ett avstånd till nätverket. Den våldsutsatta kan också uppleva en osäkerhet hur vänner och familj kommer att betrakta denne utifrån våldet, vilket också medför en rädsla för att de kommer att ifrågasätta den unga.

Den största rädslan bland unga är att andra ska få reda på vad de har varit med om och vad de ska tycka.

Det kan vara väldigt skamfyllt att ha blivit utsatt för våld och man kan vara orolig för hur man kommer att uppfattas av omgivningen, man vill inte vara sedd som ett offer eller något i den stilen heller. Eller kanske ses som att man har varit svag. Det kan finnas en sådan del också, att man vill upprätthålla en fasad för sin omgivning (Intervjuperson 4).

Ovanstående citat framför att unga är oroliga över vad andra ska tycka om att den är våldsutsatt i en partnerrelation. I relation till stigma kan det handla om att den unga vill upprätthålla en fasad och inte bli associerad som svag eller som ett offer.

I jämförelse med Högström Tagesson och Gallo (2021) menar de att det kan finnas en rädsla bland unga, som söker efter stöd och hjälp på grund av våld i en partnerrelation, att bli associerade som en våldsutsatt flickvän eller pojkvän (Högström Tagesson och Gallo 2021). Med andra ord finns det en rädsla bland unga att söka efter stöd och hjälp i relation till vad omgivningen tycker. I de fall de söker efter stöd och hjälp kan det leda till stigmatisering. Enligt Goffman (2011) kan den unga kan välja att vara öppen med sin stigmatisering eller dölja den för att försöka identifieras som ”normal”, vilket är fördelaktigt för den stigmatiserade (Goffmann 2011). Rädslan om att andra ska få reda på vad den utsatta har varit med om kan stå i förhållande till tillit för professionella, men även att framställas som våldsutsatt.

Fyra intervjupersoner upplever att unga främst vänder sig till vänner med sin problematik snarare än att vända sig till professionella.

Ja, en del pratar ju med kompisar. En del använder ju det, fullt ut medan det är de andra som inte gör det som är svårare att fånga upp (Intervjuperson 1).

Vänner skulle jag säga i vissa fall. I vissa fall är det saker som unga inte alls väljer att dela med någon (Intervjuperson 4).

Det citaten pekar på är att unga vänder sig till vänner snarare än till professionella.

I vissa fall väljer unga att inte berätta för någon överhuvudtaget. Citaten kan jämföras med Ashley och Foshee’s (2005) studie som visar att få unga våldsutsatta väljer att söka efter hjälp och stöd. Istället för att söka efter professionell hjälp vänder sig flertalet unga till vänner och familj (Ashley & Foshee 2005). Detta bekräftas ytterligare av Weisz et. al (2007) som belyser att unga som upplevt våld är mest benägna att berätta för vänner, om de överhuvudtaget berättar för någon.

De menar att unga söker hjälp från sina vänner eftersom de bättre förstår den sociala scenen och är mindre benägna att reagera på påträngande eller irrelevanta sätt (Weisz et al. 2007). Samtidigt påpekar Weisz et. al. (2007) att vänner behöver ytterligare kunskap kring hur de ska svara på ett hjälpsamt sätt till den utsattas svårigheter gällande våld samt hur de ska uppmuntra den utsatta att söka hjälp från professionella (Weisz et al. 2007). Anledningarna till att unga främst vänder sig till vänner med sina bekymmer beror på att de unga upplever att vänner har större förståelse för situationen. Unga känner mer tillit till sina vänner än till professionella. I sin tur påverkar det ifall unga söker stöd och hjälp från professionella. De unga som inte vänder sig till professionella blir osynliga i sammanhanget och svåra att nå. Vänner ersätter på ett sätt de professionella, eftersom de unga upplever att de får hjälp genom sina vänskapsrelationer. På så sätt behöver de inte heller blanda in vuxna i sammanhanget. Däremot är två intervjupersoner osäkra på om unga främst vänder sig till vänner.

7 Diskussion

Detta avsnitt kommer att knyta an till studiens resultat och diskutera resultaten i förhållande till tidigare forskning. Resultatet kommer även att återkopplas till studiens syfte och frågeställningar. De frågeområden som utformats i intervjuguiden för att besvara studiens syfte är: allmänna frågor om våld bland unga, konsekvenser av våldet och arbetet med unga som har upplevt våld samt stöd.

Mot bakgrund av den bristande kunskap som finns inom området våld i ungas partnerrelationer är syftet med föreliggande studie att undersöka professionellas upplevelser av att möta och stödja unga som blivit utsatta för våld i en partnerrelation. I syfte att undersöka professionellas subjektiva upplevelser och erfarenheter kring fenomenet användes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Till följd av att intervjupersonerna arbetar inom olika verksamheter visar resultaten att de besitter olika mycket kunskap kring ämnet.

Vidare var det möjligt att identifiera likheter och skillnader i hur professionella möter och stödjer unga som blivit utsatta för våld i en partnerrelationer.

7.1 Metoddiskussion

Metoden som valdes var semistrukturerade intervjuer med avsikt att undersöka professionellas subjektiva upplevelser. Till följd av detta ansågs individuella intervjuer vara mest lämpligt. Samtliga intervjuer förutom en genomfördes muntligt vilket bidrog till social interaktion och möjlighet till att ställa följdfrågor.

Författarna ser enbart fördelar med att vara två personer i arbetet. Det varit fördelaktigt under skrivprocessen utifrån att idéer har kunnat diskuterats och beslut har tagits gemensamt. Det kan handla om vilka artiklar som ska ingå i studien eller vilka intervjupersoner som anses lämpliga. Under intervjuerna har det varit fördelaktigt att vara två, eftersom en av författarna har kunnat fokusera på att intervjua medan den andra har kunnat identifiera teman. Intervjuerna fördelades jämnt i den mån att en författare genomförde två intervjuer och transkriberade tre intervjuer medan den andra författaren genomförde tre intervjuer och transkriberade två intervjuer. Utifrån att en intervju blev inställd ledde omständigheterna till att en skriftlig intervju var nödvändig för att uppnå sex intervjupersoner. Det kan till viss del betraktas som problematiskt utifrån avsaknaden att ställa följdfrågor och att tränga på djupet. Den skriftliga intervjun gav således inte lika uttömmande svar som de muntliga. Det ska däremot poängteras att den skriftliga intervjun bidrog till studiens resultat.

Valet av att intervjua professionella från olika verksamheter grundar sig i att inte bli begränsade till en specifik verksamhet. Syftet var att få nyanserade svar och undersöka hur professionella i allmänhet arbetar med fenomenet våld i ungas partnerrelationer. Samtliga intervjupersoner arbetar inom olika verksamheter, så som skola, hälso- och sjukvård, socialtjänst, ungdomsmottagning och samtalsmottagning. Författarna ser både fördelar och nackdelar med variationen av verksamheter. Fördelarna är att intervjupersonerna bidrar till en större bredd i resultatavsnittet, i och med att de möter och arbetar med unga på olika sätt och utifrån olika syften. Nackdelen är att de professionella besitter olika mycket kunskap kring ämnet våld i ungas partnerrelationer beroende på vart de arbetar.

Däremot har det varit möjligt att tematisera och hitta gemensamma nämnare i intervjupersonernas svar.

Till följd av tematiseringen var de möjligt att hitta flera underteman. Under skrivprocessen uppmärksammade författarna att några underteman överlappade varandra och var nära sammankopplade. I resultatavsnittet återfinns citat som kan placeras under flera olika underteman, dock har citaten placerats där författarna anser det som mest lämpligt. Flera intervjupersoner nämner liknande ämnen under flera underteman, vilket författarna anser stärker resultatet eftersom de återkommer vid flera tillfällen under intervjuernas gång.

Författarna upplever att studiens syfte och frågeställningar är besvarade i den mån det är möjligt. Däremot visar de stora kunskapsluckorna kring fenomenet att det finns ytterligare att undersöka, särskilt när det gäller de professionellas perspektiv.

7.2 Resultatdiskussion

I relation till studiens frågeställningar visar resultatet att professionella upplever att unga med erfarenhet av våld i en partnerrelation främst drabbas av hälsomässiga konsekvenser i form av psykisk ohälsa vilket även kan medföra konsekvenser för den unga i framtiden. Professionella upplever att unga påverkas av sociala konsekvenser i form av isolering och problem med framtida intima relationer.

Vidare upplever professionella att våldet normaliseras när den unga befinner sig i en partnerrelation som både är kärleksfull och våldsam. Unga är inte alltid medvetna om att det är våld som förekommer i relationen. Professionella stödjer unga genom att ha individuell samtalskontakt, slussa vidare till relevant verksamhet, stärka och bygga upp den ungas självkänsla samt erbjuda skyddat boende när våldet är av så pass allvarlig karaktär. För att professionella ska kunna stödja den unga visar resultatet att den unga behöver känna tillit och förtroende för den professionella. Finns det ingen tillit till den professionella är detta något som behöver byggas upp innan den unga samtalar om våld. I annat fall vänder sig den unga till nätverket så som vänner och familj.

Resultatet av denna studien visar att beroende på vilken verksamhet de professionella arbetar inom har de olika erfarenheter och kunskaper kring ämnet.

Exempelvis möter intervjuperson 3 enbart individer som befinner sig i en våldsutsatt situation medan intervjuperson 1 sällan stöter på liknande problematik inom skolans värld. I relation till studiens syfte är det möjligt att utläsa att det stöd som den unga får beror på vilken verksamhet de vänder sig till. Samtliga intervjupersoner nämner att de arbetar med individuella samtal. Däremot nämner samtliga förutom en intervjuperson att de hänvisar till en specifik samtalsmottagning för ytterligare stöd, eftersom dessa riktar sig till unga som är utsatta för våld. Å andra sidan bör de professionella ha mer kunskap för att kunna samtala kring ämnet och våga ställa frågan om våld. Framförallt för att unga ska känna sig omhändertagna och för att de inte ska behöva slussas vidare mellan olika verksamheter.

Tre av intervjupersonerna nämner att unga främst vänder sig till sina vänner med sina erfarenheter av våld i en partnerrelation. Två av intervjupersonerna är osäkra och en nämner inte vänner som ett alternativ överhuvudtaget. I relation till hur

professionella arbetar med att stödja unga med erfarenhet av våldsutsatthet är det möjligt att antyda att det finns ett mörkertal. Till följd av att unga vänder sig till vänner snarare än professionella kan de inte fånga upp alla unga som är våldsutsatta i en partnerrelation. De förblir osynliga i sammanhanget.

Utifrån att intervjuguiden inte innehöll frågor om de olika könen var det inte heller möjligt att urskilja några tydliga mönster eller skillnader kring könsfördelning.

Detta gäller såväl konsekvenser som stöd. Till följd av att författarna under intervjuerna ställde frågor kring ”den unga” resulterade det i att intervjupersonerna svarade med ”den unga”. Med anledning av att stor del av den tidigare forskning som presenteras innehåller litteratur som behandlar skillnader mellan könen hade det varit en intressant aspekt att belysa under intervjuerna.

Studien är relevant i relation till socialt arbete utifrån att de unga våldsutsatta möter professionella inom detta fält när de efterfrågar stöd och hjälp. Genom att tillföra ny kunskap på området kan det bidra till ökad förståelse för våld i ungas partnerrelationer bland professionella inom socialt arbete. Det kan bidra till ett annat arbetssätt, bland annat genom att klargöra vilka åtgärder och insatser som fungerar och hur de professionella kan ge stöd och hjälp åt de unga våldsutsatta.

Vidare blir fenomenet våld i ungas partnerrelationer synliggjort och uppmärksammat.

I relation till stöd berättar intervjupersonerna att det förebyggande arbetet inte prioriteras. Till följd av att våld i ungas partnerrelationer är ett stort samhällsproblem anser författarna att det krävs mer från professionella när det gäller att förebygga problematiken. Genom att öka medvetenheten kan fler unga våga söka hjälp hos professionella och inte vara oroliga över att de inte blir tagna på allvar. Vidare kan det resultera i mindre skam och stigmatisering bland unga när det gäller att söka professionell hjälp. Förslag på fortsatt forskning kan därav vara att undersöka hur förebyggande arbete gentemot våld i ungas partnerrelationer kan utformas och vilken effekt det har.

8 Referenser

Ahrne, G & Svensson, P (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I:

Ahrne, G & Svensson, P (2015). Handbok i kvalitativa metoder. 2. uppl.

Stockholm: Liber

Ashley, O. S. & Foshee, V. A. (2005). Adolescent help-seeking for dating violence:

Prevalence, sociodemographic correlates, and sources of help. Journal of Adolescent Health, 36(1), 25-31.

Axell, S (2018). Brott i nära relationer bland unga. Brå, Brottsförebyggande Rådet:

Stockholm.

Bryman, A (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Tredje upplagan Stockholm:

Liber

Dahlgren, L & Starrin, B (2004). Emotioner, vardagsliv & samhälle: en introduktion till emotionssociologi. 1. uppl. Malmö: Liber

Eliasson, A (2018). Kvantitativ metod från början. Fjärde upplagan Lund:

Studentlitteratur

Eriksson-Zetterquist, U & Ahrne, G (2015). Intervjuer. I: Ahrne, G & Svensson, P (red.) Handbok i kvalitativa metoder. 2. uppl. Stockholm: Liber

Goffman, E (2011). Stigma: den avvikandes roll och identitet. 3. uppl. Stockholm:

Norstedt

Högström Tagesson, E & Gallo, C (2021). “When We talk about intimate partner violence We talk in an adult way”: Social workers’ descriptions of intimate partner violence between teenagers. Qualitative Social Work.

Johansson, B & Källström, Å (2019). Barns och ungas utsatthet. Lund:

Studentlitteratur.

Johansson L, Sprangers J, & Thorell O (2020). Hovrätten sänker straffet för mordet Wilma Andersson [https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/nu-kommer-hovrattens-dom-for-mordet-pa-wilma-17 Hämtad 2022-03-31].

Johansson, T & Herz, M (2016). Mötets många ansikten – när professionella möter klienter. I Meeuwisse A, Swärd H, Sunesson S, Knutagård, M (red.) Socialt arbete:

En grundbok. Stockholm. Natur och Kultur.

Johnson, M.P. (2008). A typology of domestic violence: intimate terrorism, violent resistance, and situational couple violence. Boston: Northeastern University Press Kaura, S. A., & Lohman, B. J (2007). Dating violence victimization, relationship satisfaction, mental health problems, and acceptability of violence: A comparison of men and women. Journal of Family Violence, 22(6), 367–381.

Korkmaz, S (2018). Research on Teenage Intimate Partner Violence within a European Context: Findings from Litterature. I: Holt, S, Øverlien, C & Devaney, J (red.) Responding to domestic violence: emerging challenges for policy, practice, and research in Europe. London; Philadelphia: Jessica Kingsley Publishers

Korkmaz S & Överlien C (2020). Responses to youth intimate partner violence: the meaning of youth-specific factors and interconnections with resilience, Journal of Youth Studies, 23:3, 371-387.

Korkmaz, S, Överlien, C & Lagerlöf, H (2020). Youth intimate partner violence:

prevalence, characteristics, associated factors and arenas of violence, Nordic Social Work Research.

Källström, Å & Jonhed, A (2019). Våld i ungas kärleksrelationer. I: Johansson B, Källström Å (red.) Barns och ungas utsatthet. Lund: Studentlitteratur.

Lundgren, E (2004). Våldets normaliseringsprocess. Stockholm:

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (ROKS

Lundström T Sunesson S (2016 Socialt arbete utförs i organisationer. I Meeuwisse A, Swärd H, Sunesson S, Knutagård, M (red.) Socialt arbete: En grundbok.

Stockholm. Natur och Kultur.

Nygren, S (2021). Wilmas mamma: någon måste veta var hon är.

[https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/7KvyaV/wilmas-mamma-nagon-maste-veta-var-hon-ar Hämtad 2022-03-31].

Repstad, P (2016). Sociologiska perspektiv i vård, omsorg och socialt arbete. 3., uppdaterade uppl. Lund: Studentlitteratur

Ritzer, G & Stepnisky, J (2015). Sociologisk teori. 2. uppl. Malmö: Liber

Sellgren Karlsson, M & Westfelt, L (2021). Våld i ungas parrelationer. Brå, Brottsförebyggande rådet: Stockholm.

Smith, D & Donnelly, J (2000). Adolescent Dating Violence, Journal of Prevention

& Intervention in the Community, 21:1, 53-64

Socialstyrelsen (2021). Våld i nära relationer och hedersrelaterat brott. Ett utbildningsmaterial för dig som arbetar inom socialtjänsten.

Swärd, H & Starrin, B (2016). Makt i socialt arbete. I Meeuwisse A, Swärd H, Sunesson S, Knutagård, M (red.) Socialt arbete: En grundbok. Stockholm. Natur och Kultur.

Thunberg, S (2019). Att stödja unga utsatta. I: Johansson B, Källström Å (red.) Barns och ungas utsatthet. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed (Reviderad utgåva). Stockholm:

Vetenskapsrådet.

Weisz, A. N., Tolman, R. M., Callahan, M. R., Saunders, D. G., & Black, B. M.

(2007). Informal helpers' responses when adolescents tell them about dating violence or romantic relationship problems. Journal of Adolescence, 30(5), 853–

868.

Bilaga 1 – Intervjuguide

Bakgrundsfrågor

Kan du berätta lite om dig själv och arbetsplats?

Vad har du för roll?

Vad har du för arbetsuppgifter?

Vad har du för utbildning?

Hur länge har du arbetat med detta?

Allmänna frågor om våld bland unga

Vilken typ av våld förekommer bland unga som du möter?

Vad har du uppmärksammat för anledningar att unga blir utsatta för våld i en partnerrelation?

När kommer våld in i ungas liv och under vilka omständigheter?

Vad karaktäriserar våld mot unga, dvs skiljer sig mot unga i förhållande till våld i nära relation?

Konsekvenser av våldet

Vilka konsekvenser finns av det upplevda våldet?

Vilka konsekvenser finns av våldet – kortsiktigt och långsiktigt – om den som upplevt våld inte får hjälp?

Hur påverkas unga av att ha upplevt våld?

Arbetet med unga som upplevt våld

Hur ser kunskapen och erfarenheten om våld i nära relationer ut bland ungdomar

Hur ser kunskapen och erfarenheten om våld i nära relationer ut bland ungdomar

In document University of Groningen Assessment of Serotonergic Function by Radioligands and Microdialysis Visser, Anniek (Page 26-38)